Al!mänheten har ändtligen i går gerom Statstidnivgen erhållit den linge väntade underrättelsen, att Piofessor Agarih blifvit utnämnd till den leciga Biskopsstolen i Carlstad. Mean evinrer sig änpvu mer äs väl, huru många tvister vid riksdagens början agde rum i anledring af ovissheten om de. olitiska riktoing, som Hr Agardhs riksdsgsmannavärf skulle komma att taga. Professor G ye:s afsägelse från förslaget till Car!stad inträffade korrt deretter, och Preste-Ståndets och Konstitutions Utsko!tets förhacdlingar under samma tid voro ridan tillräckl:ga att i allmänna s:östen tillvägabringa en sällsynt enighet derom, att ingen avnan än Fr Agardh skulie komma anv fatta don Wermlärdska kiäklanp. fr Aga dhs uppträdarde blard motctånda:ne emot ee verklig rt precentationsretorm var det, som, jemte hons iörut kända ifver för Svenska folkets införande p3 statesskuldsbanan, hufvudsakligen häfdallt tvifvel i dette afseende. Dit är den förtjenstfulla reservationen i den stora kommilttn för Undervisnirgsverkens revision, som Hr Agardh har att tacka för sin första ryktbarhet såsom offentlig ma. Den plats, på hvilkea han nu kommit, lemnar bonom ett stort fält att verka för de vackra idder ban härutionan frams ält. Hurav.da ?den Högvördiga kåpan, för att nyttja HH: GR:s uttyck, kommer att, äfven I detta föll förvand!a horom til kosservativ för det gamle, det är bvad siden kommer att utvisa. I allt fli har man nu hopp om en vacker och bomstrande :iisda sprecika .