De i Paris vistande landsflyktige Polackar firade den 25 i förra månaden, i kyrkan St. Germain des Pres, der Polska Konungen Joban GCasimir ligger begrafven, en sorgefest för deras berömda landsman Vincens Niemojewski, hvilken för några månader sedan afled i Moskau under transporten till Sibirien. Ändamålet var att offeniligen ådsgaligga, att de höllo det af Ryssarne utspridda rycktet, att han på sin dödsbädd skulle hafva ångrat sitt deltagande i revolutionen, för en digt. Hvad som, utom andra omständigheter, stärkte Po!ackarne i denna öfvertygelse, var ett bref som Niemojewsky, sedan hans dödsdom blifvit honom förkunnad, skrifvit till Furst (Czartoryski, och som han äfven lyckats få i dennes händer. I detta bref visar sig ännu hans höga och stolta själ intagen af samma ideer, som under hans politiska verksambet ledt honom, och oörfärad vid den förestående martyrdöden. Brefvet slutar red dessa ord: moriturus te salutat.