UTRIEES. Ungfär i samma dagar, som Marskalk Mortier lemnade Presidentskapet i Fransyska konseljen och fråga blef om en ny sammansältning af kabinettet, utkom i Paris en brochyr under titel af: Sändebref från en konstitutionell till de konstitutionelle. Hvad som genast frapperade såsom någonting ovanligt med denna skrift var, att den icke fanns till salu i bokhandeln, men deremot erhölls gratis nästan öfverallt, och med särdeles nit, och allraförst, kringspriddces af några bland Ludvig Filips närmaste omgifningar Here Choiseul, Rumigny, Vatout och Fain. Det uppseende redan detta väckte, stegrades vid genomläsningen till en hög grad af förvåning öfver de absolutistiska och mot theorien för dei konstitutionella samhällsskicket rakt stridande läror, som denna broschyr predikar, blandade med det mest vämjelia smicker åt Konurgens personlighet. Författarens hufvudsyftemål går nemligen ut på att bevisa, att ministrarne långtifrån att fördrista sig hafva ett system, tverlom aldeles icke äro berättigade att anse sig annorlunda än som Konungens skrifvare, hvilka expediera de nådiga befallniogar dem han, såsom allena styrande, kan finna för godt att utfira. Då denna åsigt står i så fullkomlig harnmoni med det kända förhållandet, att presidentskape: i Fransyska konseljen i sjelfva verket de senare åren varit kelt och håll:t rominelt, och att hela regeringssystemet utgått från den så kallsde oföränderliga tankan, så var det naturligt att publiken i denna broschyr skulle ana en högre ingifvelse, åt hvilken förmodan beskaffenheten af de kanaler, genom hvilka skriften först utspriddes, också syntes gifva ett stöd. Framkzastadt just i ögonblicket af ett nytt kabinetts sammansättning, trodde man sig i Sändebrefvet se det programm, som var ämnadt att läggas till grund för den ministeriella kombinationen. Både inom och utom Deputeradekammaren väckte skrifien skandal, och enligt allt hvad man kan finna, bar den ganska betydligen bidragit att minska Konung Ludvig Filips kredit. I en senare upplaga af sändebrefvet angifver sig väl den bekante grefve Roederer, senator under Napoleon cch numera Pär, såsom författarezs men man finner att deita ingalunda hindrar, att ju skrifien kan uttrycka opinioner från en ännu högre stör. — En skrifvelse från Paris i tidningarne med förra posten, ionehåller åtskilligt intressant cm tillkomsten om denna märkliga broschyr, och den ställning hvari Ludvig Filip, doktrinäresne och Tiers parti för närvarande befinna sig till hvarandra. Vi meddela den samma härnedanföre, men intaga förut några utdrag ur det Roedererska Sändebrefvet, för att gifva läsaren ett begrepp om den anda, hvari detsamma är affattadt. Se här ett par af de möärkeligare ställena: Må Ludvig Filips nuvarande och fordna Ministrar dock en gång lägga kanden på hjertat och säga om de tro: att Konungen icke har någon del i det lyckliga läge, hvsri Frankrike nu befinner sie; om ej hens egen personlighet och till och med hans familjs till en betydarde del är orsaken dertill, att Frenkrikes regering är omgifven, af det allmänna förtroendet inom ech utom landet. Må de förklara, om de äro nog förmätne att trosig bafva, utan bonom ech med er annan än honom, kunnat till vägabringa den lycka, Frankrike i så hög grad åtvjurer. Må de siutligen förklara sig öfver den frågan, om icke Konungen, äfven utan dem och med andra Ministfar n dem, kunnat bereda samma allmänna lycka. — Författaren öfvergår derefter till bestämmandet af skillnaden mellan begreppen förvalta (administrer) regera (gouverner) och heroska fregner), och, fördelar dessa funktioner på följande sätt: Förvalta, d.. v. s. att genom egen eller underlydandes verksamhet diaga försorg för statsBa Aff AA ac cab Lunar ARh om snnm citt