HERR GREFVE DAVID FRÖLICHS BIHANG. Hr Grefve: David Frölich har, i ett bihang till gårdagens Statstidning, gifvit sig i håll med publicisterna; eller såsom han sjelf kallar det, satt sig i er myrstack. Vi hoppas, åtminstone hvad oss betraffar, att Hr Grefven icke härvid må finna sin belägenhet så vådlig som det bekanta ordspråket antyder. Hr Grefvens sändebref till publiciteterna innchåller, för att sammanfatta de trenne spalterne i få ord, efter åtskilliga betraktelser öfver publicistens pligter att ärligt och fullständigt referera allmänna ärender, och att icke fälla ensidiga omdömen, några klagomål, hvad Aftonbladet beträffar, deröfver att vi om Riddarhusets debatter emellanåt endast yitrat oss i summariska berättelser, att diskussioren öfver det eller det ämnet var lång men föga intressant o. s, v., äfvensom öfver våra egna artiklar ett litet missnöje dermed att de skola vara för mycket skämtande, till den grad att Hr Grefven sutligen har den godheten att förklara Aftonbladets utgifvare i detta fall tör inkorrigibel. I det vi måbärda rörande den sista punkten äfveniyra att gifva Hr Grefven vatten på sin qvarn, då vi måste erkänna, att hans gravamina endast obetydligt rubbat vårt goda lynne, nödgas vi tillika om ce öfriga klagopunkterna yttra, att vi icke hafva något att svara derpå, så länge Hr Grefven icke framlagt några fakta tull, deras bestyrkande. Atminstone kan Hr Grefven icke för egen del hafva skäl till anmärkning öfver Aftonbladets omdömen, såframt Hr Grefven icke rumera misstycker, att vi alltid med zktning och beröm talat om hans person och riksdazsmannahandlingar. I afseende på ofullständigbeten af redogörelsen för riksdagsöfverläggningarna å:er, ärhelt annat. Häruti har Hr Grefven rätt, men tvenne omständigheter böra dervid anmärkas: 1:0 att då Viks Ståndens protokoller för denna riksdag lära upgå till nära 4000 ark, men Aftonbladet under samma tid deremot endast utgör 450 (i fall Riksdagen räcker till Midsommar), så skulle, äfven om riksdagsnotiser skulle upptaga hela bladet, endast en tiondedel få rum derstades, och 2:0 Att om bladet uteslu ande fylldes med riksdagsdebatter, skulle troligen den största mängden af bladets läsare vara föga belåten dermed. Auledningen till denna tanka hemta vi deraf, att sistlidit år, då vi för att kunna något utförligare följa med under motionstiden, bekostade icke mindre än 17 dubbla numror, som gratis utlemnades, så hördes ganska många likväl klaga deröfver, att bladet alltför mycket upptogs af de torra riksdagsdebatterna. När det således varit en materiel omöjlighet ati återgifva allt; när dagens händelser inom landet måste hafva sitt rum och de utländska nyheterna icke kunna aldeles utlemnas (ehuru mycket deras utrymme än blifvit för riksdagens skull afknappad:;) när redogörelsen för bokhandelns nya litterära alster och theatern af samma orsak måst nära vog ligga neder, när publiken med skäl har anspråk, att Redaktionen öfver de vigtigare ämnena öppet uttalar sin egen opinion, på det läsaren må veta hvilken politisk nyans tidningen tillhör, och rär äfven polemiken lärer medgifvas utgöra ett oundgängligt element för den publicist som icke vill låta sig debiteras alla de beskyllningar af de litterära hyrlakejerna, till hvilka förskrickelsens hjeltar ropa amen, så lärer Hr Grefven billigtvis medgifva, att man i afseende på Ståndens öfverläggningar ovillkorligen måste inskränka sig till det mest karakteristiska, det vill säga, att meddela en och annan vigtigare principdiskussion med mera utförlighet, och det mindre vigtiga i förbigående. Om vid det urval som sålunda varit nödvändigt, Er Grefven tilläfventyrs skulle hafva till någon del rätt deruti, att vi på det hela skänkt mera uppmärksamhet åt de ofrälse ståndens debatter än åt Riddarhusets cå härleder sig cådant fört