Vi vämnde i gårdagens postskriptum, att en ganska liflig debatt hade förefallit på Riddarhuset, i anledning af ett anförande utaf Hr Dalman, föranledt af Kongl. Maj:ts nåd. skrifvelse. Åtskillige af Konungens Rådgifvare, Grefve af Wetterstedt, Friherrarne Åkerhjelm och von Schulzenheim, uppträdde, sekunderade af Friherrarne Boye och Cederström samt Hr B. Rosenblad, ganska skarpt emot Hr Dalman, hvilken åter understöddes af Grefve Horn med hvilken Grefve Frölich förenade sig, samt af Hr Cederschjöld. Vi meddela här nedan Hr Dalmans anförande, och skola, så snart det är oss möjligt, återkomma till det påföljande af debatten. i Det vore en brist på öppenhet, om jag nekade att det är med en känsla af sorgset obehag, som jag tager till ordet, i anledning af det nu föredragna ärendet. Men jag anser det vara min pligt att begagna min yttranderätt på detta rum, för att uttala en öfvertygelse, och anställa några betraktelser, hvartill den nu under pröfning varande Kgl. skrifvelsen, eller rättare sagdt, de dervid fogade handlingar, jemte åtski!liga föregående tilldragelser under de senare tiderna gifvit beklagligen ailtför grundade anledningar. Tjugusex år äro om få dagar förflutna, redan genom en gammal Konungaälts aflägsnande från tronföljden, grunden lades till ett nytt statsskick, sedermera befästadt genom en ny Grundlag, hvari man åsyftade att, medelst vid Konungens sida ställda, inför både lagen och opinionen ansvar! ge