starkt cch väl ställdt machineri, så kan bon vara oskadlig eller på sin höjd i så måtto nyttig, att ban hämmar farten en stund, till dess man hinzer vidtaga de nödiga försigtighetsmåtten. — Dea, som vill, han förstår oss nu; och tillämpnanigen på politiken är lätt. G.) I farans stund har man ej tid att just komplimentera. Låt under en sticksode storm den förnämsta passagerare stå i vägen för en matros på däcket; tror man, att imatrosen tager af sig hatten och säger, bugande: förlåt Ers Exellence! var god och träd något åt sidau? säkert uplöser sig bela talet i ett kort och dundrande: ur vägen! ?— Mena vi veta, att ett ibland Hr Pärss och hans väsners svåraste gravamina mot mouvemrentet och den nya tiden är, att cirklade ord, iikasom strumpor och skor, börja komma ur modet. Denva fö: rebråelse gjorde, att vi eu stund verkligen misstänkte, att det var Hr Pärss sjelf, som hedrat oss med en skrifvelse. AH.) Det är besynverligt, att Insändaren icke kan förstå vår mening! Hvad vi klandra, är just det, att han försökte, då det icke låg isom möjlighetens område. I) För svag! Jay se föregående not. — Olyckan är just der, att ingen Pärss kan blifva stark nog it stormen, utan att vara för stark Ii lugnet d. v. s. förtryckaude under alla de roeliantider, då hans tjeast icke behöfves., Dea besarande kraften måste ligga inom machineriet sjelf: och i änstalternas ändamålsenlighet, icke i en yttre, t:ög, förtryckande, negatif kralt. K.) 777 har alldrig påstått, att riogdansen skulle ländt ull qvarnens nytta och förbättring; han har blott trott, att denne dans vsrit mindre skadlig än dena inträffade eldsvådan. — Ordet oförsynt är ett kosteligt ord; då man behöf-er något kre-ftigt: en åsna-kinabåga. Detta påminner oss å!er om strumper och stor och gör oss ännu en gång tvehågse, om det icke möjligen skulle kunna vara Hr Pärss sjelf som hedrat oss med insändaingen. Han har under sin matliga befattning bäst haft tid att lära sig, hvad opusculum heter på Svenska, eller rättare hvad litet verk beier på latin.