PETTER JONSSON grilade Apelqwvists anmärkning, cch önskade att Ständet mtte fatta sitt beslut i enlighet med Sekreterarens förslag. ANDERS DANIELSSON hade med förundran hört Stvindlund, såsom ett skäl för bestridande af hans förslag, åberopat den kostnad styrelsens organisation skulle medföra. I talarens hemort gjorde man ej anspråk på b-talniog för dylika befattningar, och det hade aldrig varit meningen att någon sådarm skulle äga rum, utom för nödigt skrifbiträde. Nils Månssons fruktan för styrelsens myndighet tycktes böra försvinna, då man besinnade att styrelserna valdes af folket. Då Ståndet vore ense om hufvudsaken, eller aflå:andet af en enskilt underdårvig skrifvelse om extra nådår af lediga Pastors-, Kommimste-soch Klockarebeställsingar, så vore han äfven nöjd med ett dylikt beslut, och kunde det lemnas dem, som önska mera detaljerade föreskriftery öppet, att derom göra särskilt underdånig anmslan. ANDERS NILSSON från Malmöhus län förenade sig med Anders Danielsson och PER HINDRICSSON från Norrbotten förklarade, att han, i fråga om Klockarelägenheter, vore förekommen af Apelqrvist. ANDERS ANDERSSON från Skaraborgs lin vore från en ort, hvarest icke funnes brist på folkskolor, som styrdes af dertill af församlivgarna utsedda direktioner. Han vore sjelf ledamot i en sådan, och önskade att all främmande inblandning i detta redan antagna och bepröfvade styrelsesätt måtte uteblifva. Han biträdde för öfrigt den mening, hvilken i Ståndet syntes hafva gjort sig gällande framställning, angående fördelningen af de inkomster, som kunde härflyta af extra nådir, utaf Anders Davielssons förslag, a!t inkomsten skulle tillfalla socknens folkskola, d. v. s. att endast moderförsamlingen, der Pastor bodde, skulle få nytta deraf. Meningen hade endast varit den, att inkomsten borde fördelas på alla socknarne inom Pastoratet. Utskottets Betänkande lade ej binder i vägen för kommunerne att äfven i afseende på Klockareligenheter vidtaga de åtgärder, som de kunde anse lämpliga. Likväl eriprade han att Klockare i bans hemort voro illa lönte, och några hade icke mer än 4 tunnvors årlig inkomst, NILS MÅNSSON ville anmärka, att i hans hemort hade å:skilliga Klockare 3:dels hemman till boställe och ändå 30 tunnor helgouskyld. ERIC PERSSON från Gefleborgs län tyckte att diskussionen u!tsträckt sig alltför vida. Man borde endast pröfva Betänkandet och frågan om den enskilta skrifvelsen till Kongl. Maj:t. Detaljerna hörde icke hit. Talaren yrkade proposition. APELQVIST ville ait den föreslagna underdåniga skritvelsen skelle af-e Klockarebeställningor, der de finnas vara af bättre beskaffeohet, hvarigenom all tvetydighet vore i detta afseende undanOLOF OLOFSSON från Östergöthlands Län trodde att hvarje församling kunde bättre än Ständerne inse huru deras skola borde in:ättas, och biföll Sekieterarens förslag. Med Olof Olofsson förenade sig ANDERS BRISMAN från Skaraborgs Län, LARS OLSSON och DANIEL DANIELSSON från Örebro Lin, samt ERIK SVANBERG från VesterNorrland. ANDERS ANDERSSON från Weste ås Lär, LARS LARSSON från Skaraborgs samt OLAUS ERIKSHANS JANSSON hade hemtat anledning till sin SON från Göthebo:gs och Bohus Lön yrkade proposition till bifall af Sekreterarens förslag, OLOF LINCBÄCK frin Halland delade ssmma åsigt, men bemställde derjemte. om icke den underd. skrifvelsen tillika kuude innefatta anhållan, att afkomsten af utjordsr, qvarnar och andre mindre lögenhbeter af krono-natur, kunde till det ifrågavarande ändamålet dispo.eras. PETTER JÖNSSON ville i afseende på Hans Janssons förklaring upplysa, att han endast talat om församlingar, dermed bav ej menat annat än PastoI rater. Han förnyade sitt tilistyrkande af Sekreterarens åsigt, å mycket hälld:e, som 1eglementariska föreskriiter, genom Vexeluudervisnings-kommittegens försorg,redan äro att tillgå, och hvilka kunna modificeras ef:er omständigheterne. Diskussionen var vu slutad; och, på derom af Talmannen framställd proposition, biföll Ståndet utlåtandet N:o 49, samt remmitterade till dess en skilta Besvär: Utskott. att unnrätta förslag till un