Aftonbladet – 13 februari 1835, sida 2

AV FR MN RV a görandet af de skuldförbindelser, som Hypoteksföreningarne för upptagne lån utgifra, och Stats-Utskottet för sådant ändamål anmodas att uppgöra förslag till hufvudgrunderne för dessa föreningar. samt reglementariska föreskrifter för garantiens meddelande m, m. NILS INSULIN frän Stockholms län (skriftligen). Den vigtiga stund vore nu inne, då Sverges Bondestånd skulle afgöra om oeh på hvad vilkor det skuldsatta jordbruket wåtte hugnas och hjelpas med något understöd, på statens kredit. Landtmannanäringen vore uti ett bedrifligt tillstånd af stillastående och förlägenhet, hvartill orsaken tillförene velat sökas endast i tyngden af skattebördorna; men genom i senare tider anställda undersökningar, vore utrönt, att jordbrukets ekuldsättaing bade en betydlig del i det öfverklagade onda, hvarföre såväl Regering som enskilta medborgare ansett sig böra framlägga förslag till upphäfvande af ett skuldsystem, som slutligen skulle förstöra vår al: moge, och för sådan orsak velat befordra Hypoteksföreningars uppkomst. Men för att af dessa inrättningar bereda all möjlig förmån, hade man äfven ansett behöfligt, att staten med sin kredit bidrog till anskaffande af de kapitaler, som för föreningarnes verksamhet kuvude erfordras, och detta antingen så, att staten sjelf upplånte penningar, eller cck så att föreningarne sjelfve ombesörjde negeciatienerne, under garanti eller borgen af det allmänna. Utan att gifva någotders sättet företräde, ville talaren, äfven med förbiseende af alla reglementariska och detaljbestämmelser, endast uttrycka den öfvertygelse, att Ständerna och hufvudsakligast Bondeståvdet, skulle alltför litet handla i nationens intresse, om de nu icke gjorde hvad som kan göras till understöd för det lidande jordbruket. Sällan eller aldrig hade mera gynnande tillfälle än det närvarande erbjudit sig, att, utan äfventyr och uppoffring åstadkomma ett resultat af oberäknelig vigt och fördel. Allt, skuldernas förvandlande till stående gäld, deras successiva amorterande, räntenedsättning m.m, kunde vinnas; och intet för staten förloras, om garantien under vissa vilkor meddeltes. Derföre yrkades afslag å Betänkandet, och att statens kredit måtte medgifvas åt Hypoteksföreningarne. Tilläggande Iosuiin muntligen, att han i afseende på det reglementariska af frågan förenade sig med Johannes Svensson, deck borde garantien icke ovil. orligen meddelas de först sig anmälande föreningarne, utan beloppet af densamma, i mån af allas storlek, fördelas på samtlige länen. ANDERS BRISMAN från Skaraborgs län (skriftligen): Utskottet hade bordt rätta sig efter den vid återremissen af förra Betänkanderne uttryckte opinion; men då sådant icke skett, ville talaren, utan att orda om den inom Ståndet medgifna nyttan af Hypoteksföreningar, endast fästa sig vid några af de skäl Utskottet begagnat för att komma till det resultat, att afstyrka lånet. Lån voro bebhöflige, ehuruväl de kunde missbrukas; men om allt som kunde missbrukas, skulle förkastas, återstod intet till förbättrande af landets ekonomiska ställning, eller till fullkomnande af industrien. Det berodde endast på användandet och om lån användas till företag, som afkastade icke blott ränta och lefnadskostnad, utan äfven något deröfver, så vore lånet väl icke förderfligt, utan tvertom nyttigt och välgörande. Att Svenska jordbruket vore skuldsatt, upplystes af Justitie-Ministerns tabeller, som visade år 1832 en intecknad skuld af nära 74,000,000 Rdr, eller nära 2 1-2 gånger hela landets rörelsekapital, och i stället att en så betydlig sku!d, som i räntor medtog 4 1-2 millioner, minskades, hade den år 1833 ökats med öfver 2 1-2 millioner, och skulle äfven framgent ökas. 1821: utgjorde den i jordegendom intecknande skuld 56.000,000, och skulden hade således sedan dess ökats med I 1-2 millioner årligen. Intet hopp vore till dess minskning, så vida ej staten, medelst den nu ifrågavarande kreditens lemnande, bidrog till hypoteksföreningars bildande. Den beräkning man gjort att lånet, upptaget till 92 proc., skuile efter 34 års förlopp hafva i räntor och kapitalbetalningar medtagit 304 proe. eller 212 mer än som erhållits, Vore så till vida falsk, som lånet väl icke borde användas så, att några frukter deraf icke kunde inbringas genom ökad produktion. Talaren yrkade bifall till I och 8 punkterne i Herr af Billberghs i reservationen afgifne förslag, med tillägg, act hela det garanterade beloppet icke mätte öfverstiga 2,000,000 Rdr specie. OLOF OLSSON från Wermland gillade Hr af Billberghs förslag, med vilkor deck att någon garanti icke lemnas någon Hypoteksförening förrän, efter en viss preskriptionstid, alla länen yttrat sig huruvida de vilja dylika föreningar ingå, hvarester hela garantibeloppet fördelas på dem som anmält sig. oo ANDEBS DANIELSSON uppläste ett skriftligt anförande, förut i detta blad infördt, och tillade muntligen, att bypoteksföreningar aldrig komma att bildas, så länge de tysta förmånsrätterne cxistera, och rågon ansvarighet, en för alla och alla för en, under närvarande förhållanden icke kan tillvägabringas. Det af Jobannes Svensson i silfver föreslagne iån måste blifva utländskt, så vida silfver ej skulle tagas ur Banken; och ett utländskt lån, just i samma ögonblick mynthestämningen skett, måste ogillas af allmänna rösten, som gillat Ständernes beslut, att det vid sista r:ksdag beslutade silfverlån numera icke är behöfligt. I afseende på Insulins anförande, ville talaren endast anmärka, att dem stund pu vore inne, då Bende-Ståndet borde akta sig för ett beslut, som cbestridligen hade afs. på ett utländskt lån i silfver, hvaraf det skulle bekomma litet eller intet. Sedan Sekreteraren nu uppläst den i Johannes Svenssons anförande omnämde skrifvelsen frän fullmäktige 1 Riksgäldskontoret, anförde PETTER PERSSON från Jönköpings län (skriftligen) att jordbruket af sina stora skattebördor alltmer nedtrycktes, då andre näringar deremot uppmnntrades. — Jerttillverkaren kunde erhålla lån i Banken mot ungefär 3 proc. ränta, då allmogens diskontlån med alla omkostnader, drogo mer än 6 proc. ränta hvaraf allmogen slutligen skulle ruineras. Detta kunde böst afhjelpas genom indragning af öfverflödige embetsmän, hushållning med statsmedlen, och nedsättning i skatterne; men som AA or 44. ss oo ha Kva YvÄra MÄlis. önskades statancec