Aftonbladet – 10 februari 1835, sida 3

ne H. E Grefve Lagerbring, och således äfven en föregående tid. En 14:de punkt upptager Armeens Löne-reglering (troligen den vigtigaste af de åberopade åtgärderne). Dess möjliga verkställbarhet berodde af 2:ne vilkor: 1:0 Beviset att den indelta Armåtens löningsvilkor erfordrade hjelp, hvilket förut alltid bestriddes, enär man påstod, att den ene Oflicern tjente för mycket, och den andra för litet, utan att kunna bestämma, hvilketdera var det rådande felet, och utan att veta, huruledes detta, med de erlagda Ackorderne så nära förenade missförhållande, möjligen kunde afhjelpas. Enda sättet att utröna, huruvida Armeen hade antingen för litet, eller för mycket, eiler lagom, och att utröna detta, äfven för hvarje Regemente och för hvarje grad serskilt; var att utfinna medium 2f löningsvilkoren för hvarje regemente och för hvarje grad särskildt. Detta oändeligen vidlyftig: och svåra företag tillvägabragtes af då varande General-Adjutant, medelst ej mindre än 2:ne års derpå nedlagdt träget arbete, hvars obestridliga Resultat var: beviset att Indelte Armåen vari behof af löningsanslag. Han uppfann äfven sättet att 1:o kunna jemna lönerne, att 2:o kunna jemna ackorderne; 2:ne förut oupplösta problemer. Det var endast derefter som det blef möjligt att föreslå en Lönereglering för den indelta armåeen; detta skedde med alla dertill hörande kalkyler och uppgifter år 1826 af då varande General-Adjutant för armåcen, uti ett sedan till trycket beford:adt underdånigt memorial, dateradt den 17 Juni nämnde år, beledsagadt med icke mindre än 37 tabeller — eit arbete, hvars omfattning och förtjenst, endast kan bedömmas af dem, som sjelfve äga något begrepp om de primitiva svårigheter, som dervid mötte. Att nu vilja beröfva förtjensten af denna åtgärd, den som dertill är sjelfve upphofsmannen, och nedlagt så myeken tid och arbete derpå, kan ej vara annat än högst smärtande och orättvist; men hvarken Hr v. Troil eller Svenska Minerva förmå detta; man vädjar trygt till Armåens vittnesbörd, den rätta domaren 1 saken. Om nämnde löne-reglerings plan endast delvis blifvit antagen, vågar man ännu tro, att det varit bättre om den blifvit antagen i sin helhet. Upphofvet dertill, samt problemets lösning, huruledes lönejemkningen kunde ske, och huruledes ackordernes jemnande och deras successiva amortering möjligen kunde tillvägabringas, tillhör i ålla fall den då varande General-Adjutanten och ingen annan, En 15:de puukt omtalar en ny befästnicgsplah för riket. Den a26:te Januari år 1822 utfärdades till Krigs-Kollegium och till Chefen för Ingenieur-Corpsen, af dåvarande General-Adjutant en General-Ordres, som bestämmer allt hvad som rörer rikets fästningar, hvilka som skola bibehållas, hvilka som skola utdömas, och hvilka, i mohn af tillgångarna, skola nybyggas eller utvidgas: (bland desse sednare, den af Hr v. Troil omnämde Kungsholmen;) någon sednare motiverad allmän ordres eller törfattning i delta vigtiga ämne torde icke finnas. Af de utaf Hr v. Troil uppgifne 19 åtgärder bvilkas för-tjenst tillskrifves den nuvarande Krigsadministrationen som, efter hvad orden lyda: skall hafva gjordt mer än alla dess företrädare sedan Regements-förändringen, torde vi nu hafva bevist, att 15 tillhöra dessa dess företrädare. Återstå 4, nemligen: 1:0 Upplösningen af ett godt 800 mans Regemente; hvars nytta för Stats-Verket torde vara problematisk, enär indelt trupp nu måste kommenderas att besörja det upplösta Rementets tjenstgöring i Landskrona och Malmö, och Befä-. lets indragningsstat medtager det återstående af besparinen. ; 2:0 En för oss obekant förändring af Fältmätnings-Korpsen. 3:0 Resestipendier åt 4 Officerare, tagne å räntebesparingsrne af de medel hvilka, anslagne af 1830 års Ständer, ännu icke hunnit användas till iståndsättande af Armtens materiel och Beväringsmanskapets beklädrad; och 4:o Ett ännu icke kändt förslag till examina för erhållandet af första officersgraden, hvars mer eller mindre nytta och verkställbarhet erfarenheten allena kan ådagalägga. Denna korta öfversigt torde utvisa att åtminstone öfverdrift icke ägt rum i påståendet, att 2-3:delar af de utaf Hr. v. Troil åberopade åtgärderne tillhöra em annan Krigsadministration än den nuvarande. Men hvarföre icke göra rättvisa åt den nuvarande, utan att göra det på bekostnad af den föregående. Hvarföre vilja uppgöra liqvid dem emellan; det skulle aldrig fallit in den föregåendes anhängare, om ej tillvitelser, anfall och uppmaningar tvungit dertill; defensiv är således åtgärden, ej offensiv. Nu ett ord till Svenska Minerva, som varit så beställsam i denma sax. Hon har gjort oss frågor som vi besvarat; må hon nu besvara dem vt göra. En tidning måste ägo en tendens så vida dess Redaction vill göra anspråk på något slags conseqvence i sin åsigt. Denna tendens är hos Minerva, i hvad som rörer våra inre angelägenheter, nog lik Epicuri bekanta husdjurs, hvilket, änssönt läckerhetens adept, ratade allt som vwar friskt och dugligt, men prisade högt på sitt sätt det ruttnade, som äfven bättre ingick i kretsen af dess trånga synförmågas men hvar och en har sin smak. Svårare blir för Minerva att redogöra för sin tendens uti de kanske vigtigare yttre förhålianden. Vi finna henne där uppresa sig öfverallt såsom sakförare för det slags legitimitet, som infördes i Europas Statsrätt efter och kan.ke medelst Bourbonernes restauratiop på Franska tronen. T full Al dansa Jlanstlast oga AA AnlA för ok 0 KR