lön för ett bref till andra ändan af staden öfverstiger postpenniugarne för ett bref till Helsingborg. De, som nitälska för skyndsam kommunikation, den stora källan till konstflit, trefnad och handel, skola besivna, att den stora tillöknivgen i Sverges inoch ulrikes handel, inom de sista tio ären genom efterfrågan af äfverflöds-artiklar, det allmännare bruket af Ångfartyg, Diligencer och GöthaCanal — jemte sannolikheten af dess ännu mera ökade liflighet genom det nu under Ständernas öfserläggning varande inrikes vexel-systemet; att alla dessa omständigheter synas utmärka närvarande tidpunkt före Riksdagens afslutande såsom den tjenligasie till uadersöknisgen om de inom Postverket nödiga förbätiringar. Vi vilja nu anföra nägra fakta, som bevisa huru en klokt använd penningesumma, ehuru den för ögooblicset synes stor, omader rikligen hetalar sig. År 1635 inrättades Inrikes Postverket i England. Åren 1653 och 1654 arrenderade John Mavley Esqv. dess inkomster af Parlamentet för 10,000 L, årligen : År 1666 inrättade Cromvell Allmänna Postverket för England, Irland och Skottland. År 1710 iorättades ett Allmänt Postvert, inbegripande utom Storbritanrien och Irland, de Briutiska Vest indiska och Amerikanska kolonierna. — Detta ökude Post-verkets inkomster till 111.461 L Ster!. År 1784 inträffade den märkvärdigaste händelsen i post verkets bistoria, scm utan tvifvel i en högst betydlig mån var källan till dess nuvarande välstånd. — Regeringen antog Herr Palmers förslag, hvilken tilistyrkte, att bref skulle föras medelst starka, väl bevakade fyrspänniga vagnar, som skulle ordentligen gå 71 Engelska (vågot mer än en Svensk) mil i timmen, i stället för de förut brukliga kärror och ridande Postiljoner. År 1784 inrättades den första Mailcoach (fyrspännig vago) och från den tiden ökades, år från år, Postverkets Inkomster, — (som i början endast belupit sig på 3,coo P. St., och år 1783 blott stigit till 146,000 P. St.) så att de, år 1813, ugjorde nära 1,700,000 P, St., ech i de senare åren uppgått till omkring 2,500,000 P. St. J rågon följande rummer torde vi kanske få tillfalle att meddela en kort och tydlig framställning af den så kallade twopennypost-inrättningen i Loadon, hvilken kunde tjena som basis för jen dylik i Stockholm. Denna framställning skall ej .sakna interesse för dem som önska att vår hufvudstads invånare måtte äfven i deita afseende komma i åtnjutande af sednare tiders förbättringar. Det största hindret för alla slags förbättringar är dessa aktningsvärda men skuggrädda personers rop, hvilka säga: Regeringen bör ej taga första steget; behofvet af lättade kommunikationer skall, öfverlemnadt åt sig sjelft, frambringa d:n åsyftade verkan. Detta läter visserligen antagligt, och principen gäller i synnerhet varors utoch införsel — men erfarenheten har visat, att i alla de händelser, då allmänhetens beqvämlighet åsyftas, antingen frågan derom väckes af Regeringen eller af enskilte, förhållandet är nästan omvändt och att Tillförseln ökar efterfrågan. Diligencer skapa Passagerare; förbättrade Post-inrättnirgar frambringa bref. Icke derföre att de så kallade omnibus nödvändigt behödes, blefvo de inrättade i Paris och London; ty man bjelpte sig ganska väl dem förutan; men emedan de voro inrättade, behöfde allmänheten dem, och skulle säkert nu mycket sakna dessa beqvämligheter. Detta är ock händelsen med de flesta nyttiga ting; man drar sig förnöjd fram, så godt man kan på det gamla sättet, till dess någon tilltagsen person, mot en måttlig afgift, erbjuder en ny beqvamlighet, hvarom man alldrig drömt, derigerom skapar behofvet deraf, och skänker oss tillika med detta nya behof, en ny tillfredsställelse,