Aftonbladet – 26 januari 1835, sida 1

v Ek. DANKO TadeN. UbSbebningen Nr. 6 . Ma. öfver uti de öfriga Stånden uppkommit; ha vi äfven ansett oss böra meddela den diskusston, -om i anledpine deraf i Boade-Ståndet förefallit. Först uppträdde BOTVID JONSSON från Östergörhland, med förklarande, att han, under öfverläggningen inom Utskoitet i deana fråga, vol funvit att skäl icke sakuades för afstyrkande af notionäreas förslag, men att grunderna för ante ndet deraf voro vida öfvervägande. De betydliga oekonomiska fördelarne för landet i allmänhbet och Riks dagsorten i synnerhet, kunde icke af någon jifvas. Det gåfves äfven politiska skäl af synnerlig vigt, hvilka Talaren dock icke ansåg rådligt att nu blotta med bestämda uttryck, helst en hvar lärer hafva sig bekant hvad han ville antyda. Förslaget bo de dertöre antagas till grundi gsenlig behandling vid västa Piksdeg. JAN PETTER JANSSON fr, Stockholms län och ANDERS PÅLSSON från Jönköpings län instämde häri. JOHANNES SVENSSON från Jönköpings län ansig skälen för Memorialet: afslående hära gifva vika för de grunder, som framställts för antagandet. Stockholm. såsom säte för Regeringen, Embetsserken, Allmänna Kassor m. m., måste ifven under vanliga förkållanden draga till sig röveisekapitalet, nå bekostnad af landsorterne; och det vore derföre billigt att dessa, i deras ordning komme i åtnjutaade af de förd :lar, som voro en gifven följd afpenningarras spridande utt och omkring den stad, der Riksdag hålles. Konungen borde derföre äga öpet, att med Fullmäktiges i Banken och RiksgäldsKontoret tillstyrkande, förläzga Fiisdagen till någon af våra småstäder. Talaren ville ock, utan att derföre klandra Ridderskapets och Adelns vu representerande Ledamöter, tro, att vid en Riksdag 1 Landsorten, den possesionerande ProvinsAdeln komme att talrikare inställa siz och Ståndet derigenom ej, såsom nu, till större delen representeras af unge militairer och andre sädane, mindre erfarne personer. SAMUEL ANDERSSON från Östergöthland hade i Utskottet understödt förslaget, lör hvars antagande han ifrade, SVEN HEURLIN från Kronobergs Län (skrifteligen) ville icke låta förblända sig al de åt landsorterne lofvade fördelarne, hvilka i stället skulle blifva verkliga uppoffriogar och lidanden; ty Stockholm vore den enda Stad, der Hofvet, StatsRådet, Riksdagspersonalen i stånd och cancellicr, m. m. icke skulle genom sin talrikhet valla en yttevlig hvälfoing i de enskilta vanliga förhållanderuc; hyrorne skulle stegras till oriml ga priser och stjuisuings besväret ökas. De med förslanet åsyltade politiska och moraliska fördelar voro, efter Utskottets tanka. större lugn evhet och. sammanhang i ärendernas behandling.. Sådant innefattaden beskyllniuz att hepresentanten i Stockbolm lät störa sig af!frimiwaade häpförelser, samt utvisade att Utskotiet inhbiilat sig att inom trängre sawmlingsrymder skulle rersoner, och med dem begreppen, komma i tätare beröring, vexelupplysning främjas och skijda iniessen sammanjemkas. Antsgandet af förslacet skulle medföra alldeles motsatt verkan, ty lugn i irängsel sore omöjlig, och enbet och sammaubivs i arenderpas behandling på ett ställe, der s:kivernas upplysningar saknades, kunde ej heller å tadkommas, så framt ej med enhet menades: lydn:d åt Regeringens godtycke, och med sammanhang: ständigt bifall till Regeringens förslag. AA ala andra länder vore det ovilkorligen bestärndt ati Representationen samiades i hufvudstader, och dessutom iunpes ett skal för förslagets förkastande, neml. Representationens frihet och säkerhet, hvilken lättas re bevarades mid: ibland ett ioflyte!sei Ikt och stort antal fria medborgare, än di man befunne sig på nåder midt iband Konungens uivakt och en förstärkt Pelis,? hvilket senarc vit yck Talaren jikväl förklarade att han aldrig traat tillåta sig, om icke Konstitutions-Ut-kottet vii dess begagpade skäl, så oförnuftigt syllat på inbördes oroI licbeter. Talaren yrkade alls, ut indet måtte återremittera betänkandet, med töri laring! att Ståndet anser någon ändring i 50 3. Regeringsformen och 3 S. Riksdags-ordningen icke vera nödig eller nyttig. I anledning af Henrlins förestårnde x-kande uppläste Sekreteraren 36 f. BRegeringsiorm: . tillika med K anctiilntonst icslattets mMesrmnr ao; NE 22 ocKL BF