Aftonbladet – 20 januari 1835, sida 1

MV pe ve SVA UIIMIU I dIIMMallllttv Ada Me a naren anses på många ställen såsom husets barn och behandlas derefter. Ofta händer, att tjenstehjonet ådrager sig sjukdom just i husbondens tjenst, och obilligheten, att husbonden då, enligt Utskottets förslag, skulle hålla sig skadeslös, ansåg Talaren alltför påtaglig att vidare behöfva framställas. D:r Hasselroth, Prostarne Östberg och Ahlqvist m, fl. instämde deruti. — Biskop a f WINGÅRD beklagade, att detta Betänkande framträdt såsom ett nytt prof på den juridiska anda, som vill fördrifva den kristliga. Om ett tjenstehjon i staden insjuknar och Husbonden finner för godt, att flytta detsamma på ett sjukhus, der omkostnaderne för dagen kanhända stiga till 32 sk. å 1 Rdr Rgs., huru vill man då finna någon billighet i detta stadgande, att Husbonden skulle godtgöra sig för dessa omkostnader, hvilka under en längre fortfarande sjukdom kunde så växa, att tjenaren slutligen kom att stå i skuld hos husbonden. Dr ELFSTRÖM samt Prostarne BOLANDER och MITTAG instämde deruti. Dr NIBELIUS tillkännagaf, att på Utskotts-afdelniugen hade man fästat allt afseende på de skäl, den kristliga kärleken framställer; men såväl inom Afdelningen som i Utskottens sammanträden blef man öfvertygad derom, att såväl vissa orter finnas, som ock för hållanden kunna och hbafea inträffat, då husbonden, utan detta stadgande, ej skulle kunna uppfylla sina åligganden, Så om exempel anfördes de såkallade kolarebönderna i Bergslagen. Dr MOREN yttrade sig för bifall i stöd af nu redan gällande Jegostadga. Prof. AGARDH fann derjemte godt, att ett korrektiv fanns emot tjenarcen, hos hvil: ken sjukdomen möjligen kunde vara tillgjord, eller härröra af lättja och tredska. För bifall talade äfven Doktorerne BEXELL och RUUS. Prosteu OÖHRNBERG ansåg väl ej billigt, att tjenstehjon under sin sjukdom uppbär full lön; menu icke heller bör husbonden hafva ovilkorlig rättighet, att, på sätt Utskotten föreslagit, godtgöra sig. Bäst uppgjordes liqviden genom den kristliga kärleken. Genom votering bifölls denna punkt med 15 Ja mot 14 Nej. Den 2:dra punkten angick flyttningstiden, som af Utskotten blifvit föreslagen att blifva den nu varande. Prostarne ÖDMANN och ÄSTRAND samt ÖHRNBERG ansågo den närvarande flyttningstiden vara af alla den mest olämpliga. Prosten ÖDMANN ansåg den 14 Mars lämpligast cch Prostarne ÅSTRAND samt ÖHRNBERG visade fördelarna af att bestämma flyttningstiden till Midsommar. För bifall till Utskottens förslag yttrade sig Doktorerne Ruus och Elfström, med hvilka förenade sig Doktorerne Nibelius, Grevillius och Bexell. Doktor Heurlin hemställde, om ej bäst voro, att olika flyttningstider bestämdes för olika landsorter, Utskottens förslag antogs, och deremot reserverade :ig prostarne Ödman och Öhrnberg. Tredje punkten, innehållande, i afseende på väckt fråga om gesällers ställande under tjenstehjons stadgan, det svar att Utskotten ej kunde föreslå någon vidare åtgärd än som redan i detta fall är vidtagen, bifölls Härefter föredrogos och biföllos ntan diskussion åtskilliga Betänkanden, ibland hvilka, såsom det vigtigaste, märkes KonstitutionsUtskottets betänkande N:os 59 med förslag till ändring af5o S. Regerings formen och 5 8. Riksdagsordniovgen. Preste-ståndets plenum den 12 Januari. Det enda ämne af vigt, som i detta Plenum förekom, var Stats Utskottets afstyrkande af tillökning uti lånecreditivet för Manufaktur Disc nten. Prosten AFZELIUS och Stats-Rådet POPPIUS talade för tillökningen, såsom nödig för mannufacturernas vidare upphjelpande. D:ne MOREN och HEURLIN samt prosten ÄSTRAND kunde, med afseende på Riksgälds-Kontorets närvarande ställning, ej annat än tillstyrka bifall till Utskottets betänkande, hvilket ock blef Ståndets beslut; Preste-ståndets plenum den 15 Januari. Ståndet antog Bonde-Ståndets inbjudning, att förena sig om utsättande af nästkommande Lagtima Riksdags början d. 14 Jannuari 1840. För öfrigt förekom Stats-Utskotte betänkande N:o 393 angående grunderna för markegångssättningen, af hvilket endast 1 och 4 punkterna biföllos; men de öfrige fem afslogos, Pres.eståndets plenum den 19 Januari. Upptogs uteslutande af en diskussion öfver KonstitutionsUtskottets betänkande N:o 72 angående Universitetens representationssätt. Då denna diskussion, så mycket ammanhavget kunde medgifva, enligt ståndets beslut, skulle ur Protokollet utgå och derjemte kan anses intressera förnämligast blott universiteternas lärarepersonal, så inskränka vi oss till anförande endast af diskussionens resultater. Således beslöts 1:0 att: i Riksdags Ordningen skall uttryckas, hvilka skola vid Akademien välja Riksdagsmän: 2:0 genom votering, då 25 röster stannade mot !1, att alla ordinarie Professorer, Adjunkter, E. O. Adjunkter samt Docenter skola äga valrättighet 3:0 att samma rättighet skulle tillkomma Akademicrnas Se