Aftonbladet – 13 januari 1835, sida 3

icke fullt 23500 ex mplar till landsorten. Ett ris papper, hvaraf erhballas t000 exemplar, väger 30 skålpund; följaktligen 2,500 exewplar 75 skålp. I ruadt tal vilje vi antaga det till 4 li pund. 300 numror på året, a 4 lispund, gör 1,200 ispund — 69 skeppuvd. För att mhämta medeltalet af den väglangd, som dessa 63 skeppund föras, hefva vi samevanräknat afstånden i miltal från Stockholm till alla rikets städer, och et itevat set med städernas-aotal, då medeltalet 327 mi! uppstår. Det är tydligt, ait dera. med afseende på relativa antalet af de exemplar, som afsändas til olika orter, ar svarare för högt än för ligt, då det största anta:et jemförelsevis stannar inom den meslrsta delen af landet, d. v. s. mellan Jönköpiog i söder, och norra giän:en af Gestekland I Norr. Vi hade således 60 skeppund alt föra 327 mil. Efter skjutsförordni gen får 1 skeppund fras efter. hvarte häst, mot skjutslega af 16 sk. banko rnilen — Således blefve kostvaren för nyssvänrde 60 skeppund, efter vanlig skjuts-afyifi, 646 Ruär 32 sk. banso. Nu betalte Aftonbadet sistl. år i stämpel-afsift öfver 1.600 Rdr banko; och säledes är det obestridligt, ati detta blsd för transporten af en del utaf upplagan till lavdsorten, becalt tre ginger så mycket som den vanliga skjutsiegan, när man, föj vude M:nervas eget beräkn ugssatt, upptager pappesets vigt. Cm å ena sidan det ligger en fördel devi för tidvingsutgifaaren att denna transport får fördelas i små portioner och till mårga olika ställer, så ligger deremot en fördel för postverket deri, alt posterna 1 alla fall s åste gå orterna emellan, så at! det blott är på de större vägarna och namare bhulvudstaden, som en twillökvi g af en bast för deras skull kan erfo: dras. Tall således nigon skulle drabbas af serskildt tunga genom t:dnu:ngarnpas försändning, så är det irgen annan an pestbonden; men felet ar då icke tidningarnas, utan statens ecet, som har n så riklig afvift alt ersätta den mid, Man ihögkomme blott att stämpelafgiften ovillkorligen måsle betraktas såsom en sådan ersatining lör portot, och icke såsom en beskattni:g, hvilken i alla fall skule fortf -ra; emed n i detta atsecude samtlige tidnvingsutgifvarne kuonva hatva äran uppvisa, utt de efter andia arikeln i Bevillninzs örordningen blifva ganska hederligen ihägkomne at Taxe: ringskommittgerne, och fö: denns så osäkra egendom lemna si:t bidrag till staten i ett lörbålande, hvilket fullt ut kan mäta sig med det, som erlägges utaf idkare af avdra borgerhga rÖ:elser, Uti förestående beräkning äro icke heller upplagna de inkomister, som genom tidningarna e samt viliflyta post verkets embetsoch tjenstemän, och hvilka naturligtvis skulle uppböra om porto infördes. Dessa uppgingo SiSti, är It. ex. för Aftonbladet ensamt, till nara 5,00 Rdr Banko post örvaltarearfrode, utem nära r,100 R:dr Barko, som utgifvasen sjelf betalar i honorartaum till Herar Kommissionärer å Stockholms Postkeutor. Om nu dessa 6,100 R:dr läggas till de förutnämbde 1.900, så uppstår en summa af ooo Riksdaler Banko, om erlagges blott i ech för transporten af det enda OA tonbladet, hvilket, räknedt efter vigten, gör öfver 4 Ridr Banko milen för bvarje skeppund, eller 12 gånger mer ön den nusarande skjutskgan, Om riktigheten af dessa fakta icke kan bestridas, så finner man lätt, antiogen det är tidningarna, eler states och ders tjensiemän, som hafva mesta fördelen af det närvarande törhållendet.