S5 hvarmed Hr Justitie-Ombudsmannen förskansar sitt pastående, deraf draga belt andra slutsatser än han. Visserligen tillägger han, att den begärda sanktionen endas: åsyftade, att Nongl. Majt vilke på ötligt sätt förse Rikets Ständers fullmättige i Riksgäldskontoret med nödig autorisation för länets upptagande Men då denna begärda autorisation återkallade hvad förut öfligt varit , och en sådan alltid blifvit både äskad och -oundgänglig för de Rikets utländska lån, som före år 1909 varit upptagna, synes8 deraf klarligen, att den sedermera antagna grundlagens bud.ej i detta af cende verkat någon föränd ing all Rikets Ständers öfvertygelse. Säsom vi ock förut anfört, kan visserligen vid ett kommande riksmöte öfvertygelsen om lånets behöfl-ghet, på sätt vid det innevarande skett, förändras, helst då bestatet icke haft någon påföljd Då måste likväl den upphäfvanie åtgärden grundas på samma enstämmighet, som den beslutande; ty i motsatt fall öppnas ett vidsträckt fält för misstroende och firhågor, 1 afseende på den helgd som Statsmakterna inbördes beslut och öfverenskommelser böra äga, och som så högt påkallas. Bvarthän skulle det väl leda, om Konung och Rikets St:r vid den ena riksdagen fattade ett gemensamt beslut, som en af dessa Statsmaster ansåge sig berättigad att vid nästföljande Riksdag upphäfva? Om hvar och en af de. tror sig äga lagiig makt att ensam handla, må den då utöfva sin rättighet utan att påkalla den andras medverkas; men sedan detta skett, må ingen rubbning deruti kunna ega rum, utan en likartad gemensam öfverenskommelse. Genom ett sådant handlingssätt undvikas dessa tvister i tolkningen af ömsesidiga rättighe er, som emellan tvenne Statsmakter, ägande båda till pligt, att enigt främja altmänt väl, äro betänkliga till sin grund, och vådliga till sina följde. Säger icke 66 Y R-geringsformen, att Rikets kredit skall vårdas och b behällas, och är ej med Riket, dess Konung och dess Ständer att förstå? Kan, med någonderas uteslutande, det begrepp dervid fästas, som Grundlag ns hela uppstälining uttala ? och kan, då fråga är om låv, som Konungen, efter 76 Regeringsformen, icke utan Rikets Ständers samtycke kan göra, annan rimlig mening deraf dragas, än att det erforderliga samtycket ovedersägligen för dylika fcågor påkallar båda Statsmakternas sammanstämmande beslut, helst då benämningen ny gäld åberopas, i jemförelse med den äldre skuid, som enligt 66 S. af Rikets Ständers Riksgäldskontor ombesörje-: En slutlig och likasom resumerad anmärkning framställer sig härvid sjelf. — 83 S Regeringsformen stadgar uttryckligen, att GCrundlagen skall i hvarje särskilt fall efter dess ordalydelse tillämpas. Månne Rikeis Ständers Justitie-Ombudsman, åt hvilken Grundlagens noggranna tilämpning så särskilt, så embetspligtigt blifvit uppdragen, månne han är berättigad till den tolkning, att orden i 76 S utan Rikets Ständers sam!ycke kan Konungen icke lån ineller utrikes göra, eller Riket med ny gäld belastav . .. b.tyda identiskt detsamma, som följande af Hr Justitie-Ombudsmannen såsom liktydiga framställda ord: Öfver ugptagande af lån äga Riket: Ständer allena beslutande-rätt!? — De förra orden stå i Grundlagen; de sednare stå der icke. Hur litt hade det dock ej varit för Lag tiftaren, att ditsätta dessa i stället för de der nu belintliga, om sådan varit Lagstiftarens mening? På alla dessa grunder kunna vi således ingalunda medgifva, det vi, genosa vårt underdåniga tillstyrkande t:ll Kongl. Maj:t, att icke erkänna giltigheten afdeskäl Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvelse af den 18 sistl. Aug åberopat, såsom stöd för upphäfvandet af det vid förra riksdagen fattade lånebeslut, i någon mån afvikit från de pligter, grundlagarne för värt rådgifvarekall oss föreskrifvit, och om vår aflagde ed till Konungen och dem befästat. Vi nödegas tillstå, att vi ej förmå uppfatta egentliga ändamåtet med de af Hr Justitice Ombudsmannen åberopade 44, 48 och 49 55 Riksdagsordvingen, och med deras tillämpning på förevarande fråga I vår förklarivgsskrift hafva vi redan utvecklat olämpligheten, att på något sätt sammanställa Konungens under hita riksdagens lopp fortgående propositionsrätt, med enskilta motioner, ow hvilka, då de förfallit eller blifvit afslag a, Konungen icke kan äga ofliciel kunskap cch ej behöfver inhemta någon annan. Vi åberopa vördsamt hvad nimde skrift öfver detta ämne vidare innehåller. Äfven vi hafva länge, uch innan Hr Justitie-Ombudsmannens påståcnde sådant återkallade, afvetat, att 106 Y Regeriogsformen så-om möjliga förutsätter, icke blott ötverträdelser af grundlagar ne, utan ock af andra rikets gälJande Jagar; samt att Högloll. Riksrätten kan dömma oss, både efter ansvarighetslagen och efter allmän lag. Vi hade likväl ej trott att Hr Justitie-Ombudsmawvnen, sjelf erkännande att ansvarighetslagen icke innehåller någon ansvarighetspåföljd å den af honom åklagade förmenta beredelse till öfverträdelse af 75 Riksd.-Ordn., skulle på sådant sätt som skett, söka sin tillflykt inom allmänna lagens område. Först böra vi anmärka, att då 106 S åberopar allmän lag, tillägger den äfven: och den särskilta författning, som till bestämmande af sådant ansvar, utaf Konungen och Rikets S!änder faststställd varder Jemtir man dermed ingressen till nämde ansvarighetslag, hvaruti stadgas, med afseende på ledamöteroe i Stats Rådet och föredragande: de äro cj allenast såsom medborgare och för sina personer, underkastade hvad allmän lag och laga stadzar bjuda, utan skola ock, för sina rådslag och gerningar-: i Poch iör deras embeten, vara Konung. n och Rikets Stäsder ansvarige, på sätt BR F. utstakar, och här redantföre stadgas. Häraf synes klart, att vil tillämpning på våra rådslag alldeles oberoende af hvad vi såsom medborgare äro underkastade, endast 5an hermta sin grund från ansvar righetsiagen, som äfven upplager, I vissa bestämda fall, ytterligare ansvarspåföljder exter allmän lag, Såväl i 5:te som 8:de S af denna ansvarighetslag äro dessa fall uppräknade, cch samma straffbestämmel.e dervid tästad, s02 3 Hr Justitie-Ombudsmannen, ehuru i dess mildare syftning blifvit uti slut påståendet åberopad, nemligen I Kap. 12 5 lom fäller. Men Der 2 ackailken för domara cam vräng