Utdrag af ett bref fån landsorten. Till Redaktionen af Aftonbladet. Med otålighet väntar man i landsorterna Kongl. Maj:ts Nådiga beslut rörande myntets enhet. Vid alla transaktioner är man i en slags villrädighet, om summorna böra utföras i banko eiler riksgäld. I allmänhet önskar man, och i synnerhet allmogen, att Kiksgälds-Riksdalern må varda bibehållen äfven med förändradt namn af kurant. För framgången af inrikes vexlar intressera sig på det högsta alla näringsidkare, De frukta blott att föreskrifterna, eller lagbestämmelserna för vexlars utgifvande, blifva så svåra att iakttaga, att ändamålet derigenom förfelas. Det är ett gammalt fel i vårt gamla Sverge, att låta all:för litet ingå i beräkning vid Reglementens utfärdande, det moraliska, och se på nyttan för det stora hela; man afser mera väsendtligt act förebygga missbruken, hvarigenom allt så försvåras, att reglementerna c. ej kunua efterlefvas, och hvad kan ej missbrukas? Förbud emot bränvinsbränning blir ej före våren välkommer, emedau i måuga provinser är äcsnu mycken potates oauvänd. Emellertid är olyekligt, att vi ännu skola lefva i en tid, då undant.gslagar tillämpas. Måtte alla ekonomiska författningar, de der bädanetter utkomma, bestänama viss tid, som de till kraft och verkan skola gälla — annars komma vi aldrig ur det prowsionella —tilistånd, hvaruti vår stalshushåilning Sg så länge befunnit.