Aftonbladet – 12 januari 1835, sida 1

Red. skall, så svart Protockollet blir justeradt, merdela BondeStåndets öfverläggning om 5 Kap. I S Misgerningsbalken, om Majestätsbrott. Enoellervd redogöra vi hör i korthet för Borgare-Ståndets dissussion, hvarest Utskottets betiakande blef afslaget. Hr WERN ansåg U:skot!ets förslag ej vara anagligt, enär derigenom en alltför vidsträckt stvafflatitad lemnades i domaremakens händer, emot ett b-ott, som ej funnes uti förslaget bestämdt defintevadt. Hr Wern yrkade af sådan anledning afsl, såväl på betiniandet som den Kongl. propasitionen. Härui instämd År Fkstrand. Hr LINDERHOLM trodde reservationerna vid hetänkandet bevisa, att Utskottet gitt den rätta medelvägen. Alt vår nu varande lag i detta hänseende kan gäckas, derpå anförde talaren att vi nyligen haft ett bevis. Utskottet hade här föreslagit ett sådant spativm för — straffbestämmelserna, att de må kunna lämpsas efter förbrytelsernas olita eronder. Hr Linderholm trodde betankandet böra bifallas. Hr PETRE: Att, såsom Hr Linderholm yttrat, söka medelväg i ett lagsiiftningsfali, sådant som detta, är väl det olämpligaste, i en tidpunkt, då man, som jag hoppas, allmänt önskar at snart upplefva dea dag, då tillämpsinog kan följa å det för:jenstfulla kriminal-lagförslaget. Ea kedja af missförhållanden skulle uppstå uti andra nu gällande staff hestämraelser, i fall man nu tillåter sig nå0oa så kallad medelväg, eller den mildring at missgerningsbalkens ifrågavararde stadgande, som här är projekterad; och då olägenheterna och vådan af en förändring i detta hänsende blifvit för Utskottet så tydhbgt utreda, anser jag Utskottet hafva saknat skäl för sin tillstyrkta lagförändring, obhvarå jag yrkar afslag. Hr HELLEDAY: Då Lag-Utskottet på ganska grundade skål ej iuannvat antaga den Konel. Propositionen t-stn hethets-och det vore stridaude emot grundlagen att göra mod-fikationer uti en Konungenas proposition, så förenade talaren sig med Or WERN. Hr RUBIN ansåg betänkandet hvarken böra eller kunna bifallas. Talaren önskade inga particila förändringar 1 kriminal-lagen. He HOLM trodde, att om man granskade propasitionen och Ridd. och Adelas framställningar i ämnet, så måste man finna att propositionen i sin helbet ej kunde antagas, och motionerna ej rätteligen bordt föranleda till någon handläggnong. Tala:en hemstellde om det vore lämpligt att förändra spridda delar af kriminal-lagen, då man har att om någon tid förvänta en, i system utarbetad brottmilslag Hr Holm yrkade afslag. Hr LINDERHOLM tiodde att den medelväg U:skottet gått, här just vore på sitt ställe. Hr CEDERBORG förenade sig med Hr Holm, Hr BÅÅTO ansåg Utskottet ej bordt tillåta sig er sådan modifikation :af Konungens proposition, ty det vore hvarken öfverenssteommsnde med Rikssdasspraxis eller grundlagen, att partielt antaga eller afslå Koogl. Maj:ts propositioner. Men då sådant likval skett raedelst dödsstraffets bibehållande, hvarigenom en slitför stor latitud blifvit lemnad åt Domarens pröfning i valet att döma till iifvets förJust eller 2 a 10 års fästning, ansåg talaren dessx omständigheter ligga i vägen för betänkandets god kännande, eburu han ej kunde inse någon våda vid dödsstreffets afskaffsnde och antagande af Kal. Maj:ts nådiga proposition i sin helhet. Emellertid, och så vida lagens stadgande kommer att oförändradt bibebålas, trodde talaren, att den förb:ytare, som för ifrågavarande brott till döden dömd, vägrade mottaga erbjuden nåd genom annan bestraffoing, borde få skylla sig sjelf för föjjderne och vidkännas dem. Hr BJÖRK: Om ej Talsren vore äfser alt man borde undvika alla partiella lagförslag i sådane frågor, som kusde rubba priocip:n, skulle han ej tveka att bifafla den Kongl. propositionen; ty talaren ansåg ingen våda vid afskaffande at dödsstraffet i detta fall. Br Björk instämde i sutet ef Hr Holms reservation. fir RYDIN yrtadeafslag bide å den Kongl. propositionen och betigkandet. 21 Hr PALLING erkände det vara för samhällssrdningen af vigt, att Majesiätet hålles i helgd, ty den kan såra Maiectätet, har inga band, som hin