Konungen, att föreslå Rikets Ständer -åsom cn fullföljl af deras förut fattade, af Konungen sanktionerade beslut, det ifrågakomna, fer fastighetsägares understöd, ämnade silfverlänets upptagande, samt följaktligen beredt öfverträdelse af 75 Y Riksdagsordningen, hvilken till sitt hufvudsakliga innehåll åberopas. Ehuru ordställningen 1 denna slutliga utveckling af Hr Justitie-Ombudsmanrens bestämdt uttalade åsigt, att vi åsidosatt de för Riksdagsärenders behandling, medelst Grundlag, stadgade former, en anklagelse, som, isin ursprungliga alimanlighet qvarstående, säkerligen bör väcka en -pänd uppmärksamhet på egenskapen af de skäl, som kunnat tillvägabringa dess uttalande, snarare synes åsyfta eh handling, som möjligen kunde inträffa, än den, som verkligen inträffat, helst beredelse till en öfverträdelse af Grundlagen fätteligen skulle kunna tolkas såsom något så vfulländadt, att ätalet åtminstone hade bordt afvakta öfverträdelsens verkställigbet, så vilje vi likväl icke tvista om betydel en af de ord, som emot oss blifvit använda, utan zerna gå våra vedersatare till mötes, då vi upplaze dem i deras skarpaste mening. Vi skole derföre, punkt för punkt, genomgå de an märkvingar, som i Hr Justitie-Ombud,mannens, till Riksrätten aflåtna, memorial innefattas. Om med de i Grundlag stadgade former för Riksdagsärenders behandling här förstås (ech annan mening lärer ej heller deraf kunna dragas) vår tillsty, kande å!gärd om öfverlemnandet till Rikets Ständer af Kongl. M.j:ts Nådiga skrifvelse af den 4 sistlidae Okt ber, så känove vi ätminstone inga andra, 1 Grundlag, stadgade former, för Kgl. Propositiovers och Skrifvelsers afgifvande, än i 27 och 48 SS i Riksdags-Ordningen, hvaraf den förstnämde iunehåller allt, hvad som kan blifva föremål för Konungens meddelanden till Rikets Ständer, under Riksdagens lopp. Om denna oinskränkta rätt, af intet lagstadgande begränsad, likväl skulle kunna anses blifva det genom ett tillvägabragdt afslag å en-kilt Riksdagsmans väekta likartade motien, så skulle nödvändigt det förbållande deraf uppkomma. att Konungens Gruodiagsenliga rätt att till Svenska Folkets församlade ombud framställa och yttra sina tankar, genast vid Rik-dagens början, genom en sammansättning af enskilte motionärer, helt och hå!let kunde tillintetgöras; och hvad officiell kunskap äger väl Konungen om dylika enskilta motioners förkastande? De leda till ingen sådan åtgärd å Rikets Ständers sida, som är af den natur att meddelas Konungen; och likväl vill det synas, som om man fordrade, att Konungens rådgifvare skulle vara ansvarige för det mer eller mindre afseende på Konungens initiativ, som vid dessa enskilta tilldragelser borde fästas. All tillämpning af de enskilta motioner, som vid denna Riksdag blifvit i förevarande ämne väckta, på Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna ofta åberopade skrifvelse, kunna vi således i intet afseende godkänna; såsom lagstridig både till sin grund och till sina släföljder. Oss återstår således endast undersöka beskaffenheten af dem, som Hr Justitie-Ombudsmannen åberopar i afscende på föreskrifterna i 75 Riksdagsordni. gen Vi läse och genomläse den, och, för vår fattning åtminstone, erbjuder den icke, för ifrågavarande fall, den påföljd, som Hr Justitie-Ombudsmannen antydt. Den utgör lilväl hufvudgrunden för vårt dragande inför rätta, och det torde derföre ej böra vara oss obetaget, sårom föremål för Konstitutions Utskottets majoritets maktutöfning, att närmare pröfva de åligganden, som, för densamma, äro nämda Utskott i Grundlagen föreskrifne. Vi öppse Regeringsformen, och läse dess 106 S, att om Konstitutions-Ut-kottet finner någon ledamot at Stats-Rådet eller föredragande uppenbarligen hafva handlat emot Regeringsformens tydliga föreskrift eller tillstyrkt vågon öfverträdeise deraf och af andra Rikets gällande lagar, eller uanderlåtit att göra föreställningar emot sådana öfverträdelser, eller dem vållat och befrämjat genom uppsåtligt fördöljande af någon upplysming, då äger Utskottet att ställa nämde Stats-Kåds ledamot celler föredragande under tilltal af Justitie-Ombudsmannen inför Riks-Rätten. Vi jemföre dermed, såsom rättesnöre för Konstitutions-Utskottets pröfning och beslut, 83 S i Rrgeringsformen, som inrehåller: ej må någon för framtiden gällande förklaring af Grundlagarna stadgas, utan på det sätt, som enligt föregåevde 2:nc SS, vid ändring i dem iakttagas bör. Efter deras ordalydeise skola de i hvarje särskilt fall tillämpas. Med dessa premisser utrustade, gå vi nu att ådagalägga huru Konstitutions-Utskottet uppfyllt sin pligt, och huru vi uppfyllt vär. i Vi hafva redan uttalat vår mening, i afseende på det förmenta åsidosättand t af formerna för Riksdagsärendernas bebandling, och på den verkan afslaget å enskilt Riksdagsmans väckta motion ansetts, i sin mån, böra medföra å Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den 4 sistlidne Oktober. Vi skola nu utv:ckla grunderna, hvarföre vi tillstyrkt densamma. De kunna häst sammanfattas i efterföljande enkla satser: Att det beslut om ifrågavarande lån, som vid Riksdagen år 1828 — 1830 af begge Statsmakterna fattades, och på Rikets Ständers egen unrderdåniga anhällan blef med Konungens sanktion, å öfligt sätt, försedt, ej, vid det påföljande Riksmötet, kunde, genom ett enkelt tillkännagifvande å den ena sidan, upphäfvas, utan den andras begifvande; Att om, hos majoriteten af närvarande Ständer, samma öfvertygelse om lånets behöflighet för jordbruket och näringarna bade gjort sig gällande, som vid sistförflutna Riksdag, och Konungen öppnat denna, med förklarande till Rikets Ständer, att han återtog den åt lånet lemnade Nådiga sanktionen, den förra öfverenskommelsens orubbliga helgd säkerligen blifvit högljudt och ifrigt åberopad och Konungens rådgifvares tillstyrkande åtgärd, i detta afseende, möjligen påkallat, ech, i sidant fall, med grundade skäl, som nu saknas, ett konstitutionelt beifiande af ett blifvande KonstitutionsUtskott; Att då likväl Rikets Ständer ansågo sig ensamme kunna i denna fråga besluta, Kongl. Maj:ts till dem aflätna skrifvelse endast var ett svar på deras tillkäunagifvande, åsyftanda att Sterföra fråean. af stor vist för det allmänna, i