Aftonbladet – 27 december 1834, sida 1

ling med rebellerne, i innan n de nedlagt s vapen. — Geoeral Alavas utnämnande till minister i London synes ej bekräfta sig; han hade inträffat i Barcelona, och troddes komma att intaga Llanders plats, hvilken blifvit utnämd till kr igsminister. Från Berlin yttras farhågor i afseende på Konungens helsa, som säges vara vacklande. Enligt underrättelser från Förenta Staterne hade valen nästan öfverallt utfallit till fördel för Presidenten Jacksons system, och bankpeartiet blifvit så slaget ur fältet, att, man ansåg bankens upplösning, när dess oktroy 1836 går till ända, icke mera underkastad något tvifvelsmål. Handel och rörelse hade återtagit sin vanliga gång I Persien (örestå efter all sannolikhet blodiga uppträden och st:ider om thronföljden, sedan Schachen Feth Ali i slutet af Oktober aflidit i Ispahan. Det anses nu temligen gifvet, att Riksdagen omöjligen kan slutas förr, än till slutet af Februari, då åtskillga vigtiga arbeten fonu återstå, såsom frågan om inrikes vexlar, Bankens inre organisation m. m. Riksdagsbeslutets justering har nyligen börjat. Regeringen har icke besvarat eit enda af Ständernas beslut i lagfrå.or, icke afajort m:ntbenämningen o. s. v, Allt detta tager sin tid; två månader löpa ganska fort. För vår del skulle vi tro att medlet af Mars blir tidpunkten då trumpeten låter höra sig. Riksrätten har i dag åter varit tillsammans och Herrar Svarande afleronat sin förklaring. En insändare, som kallar sig Handlande och flere gånger uti handels-angelägenheter varit i England , förklarar uti sista rummern af Nya Argus, med tillbjelp, såsom det vill synas, af redakuonens egen tröga och stretiga penna, att han ej kan beskrifva, hvilzet ohelagligt intryck det på honom gjort, då han varit närvarande på läktarn under en af de senaste diskussionerna på Riddarbuset i tullfrågan, att höra England citeras såsom exempel på en oinskränkt handelsoch införstsfrihet, eller med andra ord, att inga inoch utförsels-förbud eller restriktioner der skola finnas. Såsom bevis på motsatsen citerar bemälte insändare 1930—31 årens tulltaxa för England, emedan han icke bar någon senare till hands:; och med stöd af denna respektabla autoritet bjelpas han och redaktionen ät, att väldeligen skurfva upp representanlerne, än 1 det ena ståndet, än i del. andra; — — för det de uppträda och orda i ämnen, hvarom de ej äga ringaste kännedom, och om hvilka de förråda en så stor okunnighet, att det tydligen synes, att de aidrig bjudit till eller sökt att (hos Red. af Nya Argus den tredje?) derom förvärfva sig någon insigt. — Denna anmärkning, heter det, säller visserligen icke om alla talare, men om den stora mängden är den fullkomligt rättvis c. Äfven Aftonbladet bar fått sig en släng af sånmma slef, och denna icke den mildaste, på den grund, att en vid tillfället på läktarn närvarande, jerte insändaren sittande (va vigtig omständighet) person berättat för insändaren, att Aftonbladet hade drifvit samma sats, nemligen att inga ineller utförsels-förbud och restriktioner skulle finnas i England.? Det är icke blott i följd af den ganska oskadliga manöver, Argus och hans handlande insändare här företagit sig, som vi velat fästa läsarens uppmärksamhet på denna uppsats, utan fastmer derföre. att insändaren, i stället att, såsom ban förmoda genom sin citation af Eogelska tulltaxan, (hvarom Utg. af detta blad kan gå honom tillhanda med elt par års senare upplysningar än ins. baft till hands), på något sätt försvasa hvad i Aftonbladet yltrats angående Englards tulisystem, tvertom lemnar för dessa yttranden de starkaste och tydligaste argumenter, hvilka vi sjelfve ansett vog kända att ej behöfva fylla våra spalter med taxans aftryckande. Nu stå vi emellertid i förbindelse hos Argus, för det han gjort oss denna tjenst. Ty — vi anhålla vänligen, attinsändaren behagade helsa den bredvid honom sittande personen, att Aftonbladet icke, enligt hvad vi kunna erinra oss, någonsin innehållit, att bandelsfriheten i Eogland vore så oinskränkt , att inga restriktioner skulle nnas; men väl ganska riktigt påstått, att detta lands tullsystem, i jemförelse med Sverges, kan citeras såsom Iiberalt i afseende på importfriheten, enär förbu