Aftonbladet – 22 december 1834, sida 3

kant med dessa skaldeaalag. Statstidningen har nu börjat interfoliera Konstitution.-Uiskottets Protokoll och Hr Stats-Räådet Poppii yttranden i Presie-Ståndet, hvilka hittils, jeme gubben Philaletess städade neutralitets-förk!aring utgjort kärnan af bladet, med åtskilligt strögods. I Thorsdags lästes der tjugu stycken korta sentenser, kallade moderna aforismer. Dessa sentenser kunde egentligen sägas innehålla något om ingenting, och voro åtminstone orä!t rangerade under rubriken af Blandade ämnen, emedan dt euda man kunde utleta af alla 20, var en viss entonig klagan öfver nutidens irrationella sätt att behandla offentliga tvisteämven. För att gifva din magra anrältningen någon mak var den kryddad med ett par citater ur Leopold och Kellsren, som redan på sin tid klagade öfver bristande hofsamhet i skrifsätt, medan de sjelfve icke sparade sina motståndare, hvarpi Leopolds verser till Per Enebom, Kellgrens uttryck: lut! vitterhetens L:llipytt, till Thorild m. fl. äro nogsamma exempel. Allt detta bevisar att veriden likasom skriftställarne varit sig lika i alla tider, för att icke nämna dei Stats— tidningens egen Souschef just under inn2varande år i sin tidning Journalen intagit artiklar med hvilka visst inga andra kunna jemföras i anseende till in nehållets ohyfsade och smsdliga beskaffenhet, och art ett ministerielt blad, Minerva, nyligen gifvit det största beviset på att dylika vapen rätt gerna anvandas på det hållet. Måhända icke således äfven S atstidningens Red. eller Författaren till aforismerna skulle kunna jemföras med dea bekanta person som — tålte lärt kritiker Så snart de rörde någon ann ? Emellertid synes det varva skäl, att Statstidningen för sådana smärre uppsatser väljer en sarskild ubrik, till skillnadifrån de gedignare artiklarna, t, ex. Stats-strö eller Stats-strunt, hvilket senoare synes bäst öfverensstämma med nämde? sentensers innehåll, och hvilket vi alltså vördsamt föreslå.