RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. BONDESTÄNDETS ÖFVERLÄGGNING OM ARMEENS ORGANISATION. (Forte, fr. N:o 292): Efter uppläsandet af And. Danielssons anförande ansåg Sekreteraren sig böra erinra, att Anders Danielssons förslag, i hvad det rörde en gemensam organisation af Sverges och Norfes krigsmakt och försvars-verk, mötte hinder utaf åtskillige bestämmelser i 25 4 af Norges grund-lov; hvaremot ANDERS DANIELSSON åberopsde, att Konungen vore högsta befalhafvare öfver krigsmakten i begg risena; hvadan alltså på högstdensamme berodde, att inrätta hela halföns försvarsverk efter en gemensam plan. i V. Talmannen JON JONSSON kunde ej instimma i Anders Danielssons förslag att fylla den bristende ordinarie krigspersonalen med exerceradt beväringsmanskap, och ansåg angeläget för vårt försvar, att den stående armfeens stam bibehålles, will det närmaste i sin helhet. Beväringen borde ej påråknas förr än vid tillfalle af högsta behbof. Han kunde ej beller samtycka till förminskandet af vår flotta. Vår värmaste granne, Danmark, underhåller en större linie-flotta än vår. På dessa skäl, och då Rikets Ständer dessutom formligen åt Kongl. Maj:t öfverleranat, att efter dess eget höga ompröfvande anordna försvarsverket och deruti vidtaga de förändringar, som finnas lämplige och ändamålsenlige, kunde han icke lemna sin röst till Anders Daniels so.s förslag, utan ansåg betänkandet böra bifallas. NILS STRINDLUND hade först och främst fästat uppmärksamhet vid det oformliga och grundlagsvidriga förhållandet, att motionen, som föranledt förevarande betänkande, icke allenast blifvit väckt långt efter motionstidens slut, utan jemväl innefattar framställningar uti ämnen, de der redan äro vid innevarande riksmöte utaf Ständerne afgjor.