gavarande numret af Dagl. Allehanda, men tvifla icke att orden der igenlinnas. Emedlertid hemställes om icke Ins. må äga skäl att anse de af oss uti N:ris 273 citerade Engelska skrifter, som grunda sig på offentliga handlingar, jetute den öfversittning af dylika uti ett bihang till Jurnalen, som af oss åberopades, fullt ut så tillförlitliga som det yttrande till Preste-Ståndets protokoll, hvilket utgjort stödet för hans uppgift. ft) Detta utgör onekligen en citation, som förtjenar allt afseende , men just derföre måste vi åter göra Ins. uppmärksam — och hoppas, att det ändock icke blir räknadt för något personligt anfall, — på den stora olikheten emellan detta stadgande i den Nord-Amerikanska författningen , och det förhållande, som Förf. af artikeln i N:o 272 uppgar med följande ord: Norra Amerikas (vilkor), af förordningars utfärdande, som först efter 10 år blefvo gällande, för att förekomma enskildes Pruin och samhäll.kapitalers förlust. Det är en himmelsvid skillnad emellan en författning, som successivt npedsätter tullafgifterna , men genast träder i verksamhet, och en som skulle blifvit promulgerad för att, först om 10 år, komma att blifva gällande. Ins. täcktes således fiona, att vi med fullt skäl ansågo, att han förra gången hade misstagit sig. Då nu Ins., enligt hvad vi finne af denna förklariog på hans förra åberopande af Förenade Statervas exempel, åtnöjer sig med ett dylikt system , som den här omnämnda successiva nedsättningen, äre vi hvilket ögonblick som helst färdige att förena oss med honom, emedan det inalunda är vår önskan, att någon fabriksidkares existens skall hotas genom för hastiga rubbningar; utan endast, att en rättvis delning ercellan konsumenternes och producentens intresse någon gång må kunna emotses. 5) Jo! just detta bestrides till alla delar. Se vidare nästa not. 5) Månne då icke den utländska fabrikanten är underkastad kostnader för alla de här uppräknade operationerna ? Och hvarföre saulle då icke den inhemske fabrikanten, med ett skydd af 135 procents tull, kunna fortfara med samma rörelse, hvilken dock icke är konstigare, än att den bedrifves af qvinfolk, som kunna inöfvas dertill inom ganska få månader? Huru kommer det till, att de stora anläggningar för bomullsspinneri, som i Sverge skett på de senare åren, alla tillkommit sedan tullen på utländskt bomullsgarn nedsattes? Detta lärer Ins. icke bestrida, och äfvenså litet förmoda vi han skall påstå, att det är särdeles svårare, eller fordrar konstigare maschiner att spinna: ull, än bomull. Huru skulle då den ena rudimateriens förädling rimligen kunna försvinna ur landet af samma anledning som haft till påföljd, att den andra rudimateriens förädling århgen tilltagit. I följd häraf förfaller också allt hvad Ins. ordat om Schäferierna och hans ömsinta farhåga för deras bestånd. Med all aktoing för andras öfvertygelse hemställa vi likväl till bvar och en om hela detta Ins:s sluträsonnement har något enda statsekonomiskt skäl eller sanolikhet för sig. För hvar och en som icke vill vara stockblind, måste det väl falla sig klart som dagen, att lika orsaker icke kunna hafva olika följder, i afseende på tvänne handteringar, som i allt kafva närmaste likhet med hvarandra. Det enda som kunde verka menligt för de Svenska schäferierna, vore deras undersäljande på den utländska ullmarknaden; men att, så länge detta icke sker, och hehotvet ej kan fyllas af landets produktion, och så länge samma machinerier stå oss till buds, arbetslönerne här icke äro högre än utomlands, och likväl den inhemske fabrikanten skyddas genom en tull, som jemte öfriga omkostnader öfverstiger den utländske fabrikantens hela afkastning, och således måste blifen öfverskottsprofit för den Svenska fabrikanten, om han väl inrättat sig, så behöfver man aldeles icke frukta några spinneriers nedläggning eller att ett enda echäferi skall gå under för tillåtelsen att införa ullgarn. Af samma skäl som Ins, här användt, borde man ju äfven påstå absolut förbud på införseln af allt ntomlands beredt läder, på det våra ladugårdar icke måtte förstöras !! TITT RSSSF SENEGAL T ST RIS BETER KISA SEPT OH TIE STIPE AE var —LA — ERP ARA AL AEA SAR ME IAD SAR TT STOCKHOLM Pen IX Derembher.