3 AAGE FOTA AC RES NTE AED SISTA BLI FIETERI ANTRLNE STOCKHOLM Den 8 December. Ett litet men derföre icke mindre intressant prof på riksdagstaktik har den sista veckan å nyo visat sig uti tvänne af Riks-stånden. Förstärkta StatsUtskottet har, som bekant är, vid denna Riksdag varit litet mera trögt än vid de föregående, att bevilja tillökningar i anslagen. Till ett mera önskvärdt resultat anses det sannolikt skola leda om det Förstärkta Utskoltets sammanträde kunde uppsjutas till dess, en eller annan af de gensträfvigare Ledamöterne hemrest på permission, och åtskilliga Suppleanter i stället inträdde som hafva mera beredvillighet. Nu hände det sig så, att de voteringspropositioner Stats-Utskottet hade rppgjort i anledning af Ståndens olika beslut i frågan om de extra anslagen, återremitterades från Borgare-Stånrdet vid första föredragningen, men godkändes af Adeln och Bonde-Ståndet äfvensom i Preste-Ståndet, utom en anmärkning vid en genom skriffel uppkommen ofullständighet i en punkt. Utskottet hade således icke annat att göra, än att inberätta, det voteringspropositionerna härigenom blifvit af 3 Stård fastställda, och hvarken diskussion eller ytterligare anmärkningar kunde i anledning deraf förekomma i Stånden. Också blef detta senare memorial genast antaget hos Adeln och Bönderne. Men så gick det icke i Presteoch Borgare-Stånden. En önskan om sakens föredragning lärer hos Preste Ståndet redan blifvit yttrad sistlidne Måndag, i dag åtta dagar sedan, men saken hade då, för en mängd andra ärender som räckte långt inpå middagen, kommit att glömmas eller icke medhinnas; och i Torsdags då saken å nyo föredrogs, begärdes den ytterligare på bordet af Hr Domprosten Holmström, med hvilken Hr Dokvor Grevillius förenade sig. På eftermiddagen då Vice Talmannen Biskop Wingård förde ordet, yttrade åter flere Ledamöter sin önskan att voteringspropositionerna måtte förekomma, men Hr Biskoppen lärer hafva kommit ifrån saken med det svaret, att han icke kuade föredraga andra ärenden, än Hr Erkebiskoppen och Talmannen åt honom uppdragit. — Samma procedur skedde hos Borgare-Ståndet genom dess Vice Talman, Hr KommerseRådet Wijk. Med honom förenade sig i början Hr Brukspatron Fries (ty 2:ne Ledamöters begäran fordras till förnyad bordläggning); men vid ett par ledamöters erinran derom , att något annat ändamål än tidsutdrägt omöjligen härigenom kunde vinnas, och begäran, att de nyssnämde Ledamöterne täcktes afstå från bordläggningen, återtog Hr Fries sitt biträdande dertill, då Hr Ekerman i stället kom Hr Wijk till bjelp. Detta hade till påföljd ett temligen lifligt utbyte af opinioner mellan Hrr Wern och Wijk m. fl. Emellertid vanns uppskof, åtminstore för några degar, och man kan ej veta, om icke en och annan ledighet från riksdagsgöromålen under tiden kan verka på utgången. I allt fall förmoda vi, att de som önska se Riksdagen utdragen så länge som möjligt, eller rättare, att ärenderna förekomma uti det tjenligaste ögonblicket, skola vara erkänsamme mot de här ofvannämde Ledamöterne för deras tillgörande, DÅ RR SA GS Sr TLisfo od. — IT Tatt 1r