Aftonbladet – 5 december 1834, sida 3

de fattige; den synes tilltaga i mån som välståndet aftager , och dess förstörande verkningar hota att undergräfva all välfärd. En klunk b-änvin stärker för ögonbl cket den försvagade magen; och då det genast har denna verkan, så är man vida mera benägen att taga sin tiliflykt till detta medel, än att köpa ett stycke bröd. Men bruket af denna dryck försvagar magen ailt mer och mer; det blir derföre nödvändigt att fördubbla portionerna , och slutligen uppoffrar drinkaren alll, för att förskaffa sig den förmenta vederqvickelsen. Bränvinet har utomdess en. döfvande kraft ; mödrarna gifva derföre icke sällan barnen en sked full när de ej kunna sofva, ock på detta sätt är det icke underligt, att smakun för bränvin sprider sig så ansenligt, då den så tillsägandes af barnen insupes med modersmjölken. Ännu meca utbreder den sig gerom de prakt fulla , med öfsesdritven lyx utstofferade, krögarbodarna, kallade Bränvinstempel, åer den förd rfliga drycken sålj-s till personer af alla åldrar, af båda könen , hvilka infinna sig der, ofta utan annan bekladnad an trasor. Spekulanter anlägga sådana tempel, merendels i de trakter al London, som bebos af fattigt folk, så att dessa anliggningars prakt på det högsa sticker f mot det ciände, hvaraf de på alla håll omgifvas. En disk af mahogosy i fonden af en stor sal, upplyst med huvdiade gaslågor, förgyltda friser af det skönaste arbete, ofantligt höga fönster — med ett ord, hela den massiva, men rika och storartade lyx, som utmärker Engelsmannen är i dessa förderfvets hålor frarostäld till åskådande, för att ditlocka de olyckliga offien, som med blottede fötter, bröstet knapp! betäckt med några trasor, lemningar af battre klader, som förut tillhört personer i de högre stånden, strömma hit, för att göra sig af med äfven det sista goda de måhända änppu äga var — hels-n. Det lägre folket i Lonzon bär nastan aldrig en klädniog passande för detas stånd, utan byttjar sådane, som blifvit afligda af de rika och förnäma, så att en främling icke litet öfverraskas, att ibland se sig omgifven af tiggerkor i atlasklädningar och med sammetshattar, pryada med blommor eller fjädrar. Eno komit mot dryckenskap har bildat sis under Parlamentets skydd, och måhända låter det sig göra, att ifiån lagstiftande makten utverka cn akt mot brenvinstemplen. Ibland de fakta , som blirvit denna komitd förelagda , förtjenar 1 synnerhet följande att berättas. Det var nemligen fråga om en gamal fru, som genom bruket af bränvin redsjunkit till det djupaste elände. Denna fin — sade den person, som hördes inför komittn och berättade händelsen — är för närvarande ecka, och faster till en af våra utmärktaste sårgare, men alldeles ohjelptigt beifver på fylteri. Hon är moder till 4 söver och 2 döttrar, hvilka allesarsman blifvit travsporterade till Botany Bay. Sedan hon bortsålt allt hvad bon ägde, för att förskaff. sig sin favoritäryck, tog hon slutligen sin tillflykt till e:t af de sällsammaste medel. Åldern hade efter band beröfvat henne alla behag, med undantag af de hvitaste och mest välbildade tänder man kan tänka sig, och dessa sålde hon, den era efter den andra, till en tandläkare. — Ju mer hennes passion för bränvinvet tilltog, desto mindre böd tandlikaren, som var en spekulerande man, för gummans tänder; för närvarande har bon icke mer än tvenne qvar, och för den sista, hon sålde, fick hon endast 3 pence, Sedan den var uttagen, tyckte gumman ändå, att hon pinades alltför wmyciet för en sådan spottstyfver , och beslöt derföre vända sig till en eanvan lakare, hvilken hon gjorde det förslaget, att köpa hennes kropp och betala summan på förband. Dokiorn var hågad för saken, nen gjorde till vilkor för handeln, att gumman hvarje vecka skulle efter hans föreskrift, taga en dosis medicin, hvars verkan han ville försöka på henne. Denna eroposition förekom dock gumman något betänklig, si att hon vägrade afsluta bandeln på detta vilkor. Uppmaningarne i The Times till Evgelska folket, att förhålla sig stilla och i afseende på reformen lita på Hertigen af Wellington, påminna oss — säger Globe — om en historia i John Bull, hvarest Habacuc Slyboots ötvertalar Jack, att banga sig för ett ögonblick, med den försäkran att Sir Roger ar