Aftonbladet – 5 december 1834, sida 1

ANOULA PP PR TARJA CRS KAR I TIMAR Boer BE AAA PR GM POV E Fortsättning från Onsdagsbladet af Bonde-Ståndets Plenum , angående tackjernshandteringen. Utskottet hade tillstyrkt att BR. St. hos K. M. skulle anhålla, det inom och utom Bergsjag oinskränkt smidesrätt må beviljas såväl Bruksägare som Bergsmän, hvilka antin gen medgifva härdantalets inskränkning i den mån, att gamla smidesrätten på bärdarne motsvarar min:t 400 Skp. på hvarje qvarvarande härd, eller ock kunna genom sammanflyttniog af sådana smiden inom samma ort, för hvilka kolfängsten till större eller mindre del är gemensam, tillvägabringa sist medgifna propo:tion mellan smidet och härdanialet. Ståndet biföll detta, likväl med det af Anders Danielsson föreslagne och af Lars Persson, ohan Erik Jansson och Anders Eriksson tillstyrkte tilligg: att Rikets Ständer, i händelse de föreslagna grunderna för smidesrätten af Kongl. Maj:t i nåder hufvudsakligen gillas, jen Väl i underdånighet vilja fästa Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet derå, att, liksom å ena sidan någon minskning i kronans nuvarande intrader af jernbandteringen ingalunda härigenom får uppstå, det också å den andra icke är Rikets Ständers afsigt att ålägga tillverkarne någon ny eiier ökad beskattning ir annor väg eller proportion, än som bör vara oskiljakfig från ett ökadt smidesbelopp, till erhållande af frihet inom verkstaden, hvaraf det frivilliga åtagandet är hvar och en öppet lemnadt; anseende Rikets Ständer den statsickomst, som genom rekognitionssmidets försvinnande uppstår, till fullo motsvaras och ersättas af den hammarskatt, hvilken i ökad mån ingår i och för fyllnadssmidet på: härdarne. Rörande grufvors upptäckt och inmutande, hade Utskottet föreslagit, att Rikets Ständer skulle frambära hos K. Maj:ts den önskan, att sådana förändrade stadganden rörande mutsedlars utgifvande och jordegande rätten i grufvor, samt vilkoren för sjöoch myrmoalms täögters beggnande, måtte meddelas, som med vården cch äganderätt i allmänhet äro förenlige. Anders Daniel son, som befarade, att det vore betänkligt rubba nuvarande utmålsförfattningar i allmänhet, ansag att fråga endast borde uppstå om kestämdare vilkors stadg-nde för sjöoch myrmalmtägters begagnande, samt för de fall, då redan arbetadt malmstreck ingår på annans egor än der grufva först blifvit upptagen. Han ville likväl icke yrka något i detta fall, förrän de medbröder af Ståndet, som af egen erfarenhet kunde inse vigtea deraf, hade yttrat sig önska någon förändring. Men sedan Lars Pettersson sökt vi-a, att jordegande-rätten var tiliäckiigt betryggad genom 1741 ärs författning, Anders Eriksson bezärt afslag å Utskottets förslag, Hans Jansson från Elfsborgs län meddelat några upplysningar ang. orsakerna till detsamma, samt slutligen Jan Erik Jansson erinrat om nödvändigheten af den uppmuntran, som 1757 års förordnivg gifver till ny tiga malmstreks efter-öÖkande, m. m., afslog Ståndet kbvad i denna del Utskottet, i sitt sednare Betänkande, föreslagit, STOCKHOLM Den 5 December. De utländska poster, som ankommo på förmiddagen , mediöra tudningar fråa London af deuv 25, från Paris af den 22, samt från Hamburg af den 29 November. Den stora kampanjen i England, mot Wellington och hans drabanter, är i full gång. Pressen och fo.k mötena ha redan satt sig i spetsen, och det ser ut som hjelten vid Waterloo skulle få fullt opp att syssla, innan han ännu ens hunnit samla sin ministerieila falang, Med undantag af Lordkanslersplatsen, som definitift blifvit gifven åt Lord Lyndhurst, är Wellingsons kabinett ännu iika ofärdigt, som från början. Hans Nåu föreställer i sin person ännu en hel hop ministrar, och mottog nyligen vid Konungens lever 4 embets-sigill till det han förut erhållit, då han aflade eden såsom stats-sekreterare. Vi skola i morgon återkomma till hvarjehanda detaljer ur de Engelska bladen om sakernas ställning och sinnesstämningen, hvilka äro både betydelsefulla och intressanta, men dem tiden ej medgifver att nu meddela. I London bade både Konunogen och Drottningen, då de visat sig i publiken, fått höra hvisslinpgar och andra för höga öron mindie behagliga ljud. I frland är jäsningen så stark, att hela grefskapet Clanwilliam och en del af ett annat måst ställas under krigslag. WVicekonungen Lord Wellesley har hlifvit heraskallad ach Ffard Ractlyvn tros kam