Aftonbladet – 29 november 1834, sida 2

tillverkningskostnad, som här förorsakas sf en högre penningränta och maschiveriernas transportkostnad från tillverkningsorten (i fall de tazas utifrån) fullkomligt motväges redan af kostnaden för den utländssa fabriksvarans införskrifvande och transport, utan att taga i beräkniog tullen och handelsvinsten derå , hvilkas belopp sålunda lemna de inhemska fabrikerna ect jemnt motsvarande skydd. Vi skola nu bjuda till att undersöka, hvilka omständigheter egentligen kunna vara orsaken, att den Svenske fabriksidkaren icke drifver sin rörelse med den förmån, som kunde tillåta honom att med fördel hälla pris med utlänningen. Vi vilja härvid icke i främsta rummet fästa oss vid det skäl, soma vi hört många andra åberopa, att de inhemske fabrikanterne stundom påräkna en alltför hastig vinst, och med ett ganska ringa kapital fordra att sjelfve kunna lefva med beqvämlighet och att fabrikerne skola gå af sig sjelfva; emedan detta egeuthgen tillbör ea förfluten tid, och det numera är utom allt tvifvel, att ett ganska stort antal fabrikanter egna all möjlig omsorg åt sin handtering. Men egentliga orsaken ligger efier vår tanka, först och främst i den mångslöjd, som ännu vidlåder våra fabriker. Om t. ex. fabrikanter finnas som med 50,000 Rdr primitivt kapital drifva icke blott klädesväfnad, eller färgeri, eller spinneri, eller flanellstillverkning , eller mattfabrik, utan vilja hafva alla dessa olika slags fabriker på en gång i samma hand för besparing skull — och härpå finnes hos oss flera exempel, — så är det ju uppenbart, att en oriktig beräkning ligger till grund för en sådan spekulation, enär hvarken tillsyn eller praktisk färdighet kan räcka till för alla dessa olika grenar, hvilka fordra hvar sin mästare, och dessutom draga hvar sina faux fraix, bvilka alltid i proportion äro större vid ett obetydligare tillverkuwingsq-antum. Om deremot fyra af dessa fabrikanter bytte sig emellan på det viset, att den ene dref fyra gånger så stort färgeri, den andre fyra gånger så stort splaneri, den tredje fyra gånger så stor mattfabrik och den fjerde fyra gånger så stor tillverkning af andra slags väfnader, utan att hvardera befattade sig med någon af de öfriga brancherna, så skulle ju hvar och en af dessa kuona nöja sig med en vida mindre behållning per aln eller skålpuod, och ändock i det beia hafva mera vinst, icke blott genom ett större ) tillverkningsqvantum, utan äfven genom den närmare och lättade öfversigten öfver arbetare och en större vana att pröfva arbetets godhet samt inse de förbättringar som kunde vara att vidtaga. Någon ytterligare bevisning för detta påstående torde för öfrigt icke vara af nöden, då arbetsfördelningens fördelar redan utgöra ett axiom i all hushållning, och dessutom redan börjat göra sig gällande i en fabriksgren: förädlingen af bomull, deri man numera icke ser några större anläggningar som på en gång åsyfta att spinna och väfva denna artikel, endast endera delen. På detta sätt drifves de större Engelska fabrikerna, och just derigenom blir det. för dem möjligt att komma till den utsträckning, som de nu ega, under det märkbara förhållande, att i detta kapitalisternas land flere af de rikaste fabriksidkare finnas, som börjat med ingenting, men genom flit och sparsamhet bragt sig upp till millioner. En omstäodighet af föga mindre väsentligt inflytande är den erfarenhet man äger, att af.ältningen af alla slags varor tilltager i en omätlig progression, i samma mån som priserna på varan kunva nedsättas, hvarigenom således det som förloras å ena sidan, fullkomligt återvinnes på den andra. Helt annorlunda är förhållandet med släta väfnader än med kattuner. Det är kändt, att tryckningen af dessa varor efter den nyaste metoden verkställes med valsar, hvari mönstren äro anbragta i uppböjd gravyr. En sådan valsapparat kan för hvarje mönster kosta ett par tusen RKiksdaler, men äfven trycka ända till 12,000 alnar om dagen.: j Då nu dessa varor ständigt vexla efter modet, harjvaran i början, så länge mönstret begärligt efterfrågas, ett bögre pris, och en ganska stor afsättninj fordras likväl att betäcka kostnaden för gravyren; men sedan detta skett, och nya mönster åter höria uttränga de förra, säljas dessa till ett belopp, som så ytterst obetydligt öfrerstiger priset på det släta bomullslärftet, att de på hvarje annat ställe, der en så stor afsättoing e) kan påräkmac vara Amar att 4t5fla dermed. Sh es