Ett märkligt prof på den lamhet som stundom råder i den Kongl. Svenska förvaltningen, och som måhända alldrig till den grad som nu varit förhåilandet, lemnar en nyligen till Justitiekanslersembetet ingifven skrift, hvari klagas deröfver, att Kongl. Kamar-Kollegium, oaktadt fem särskilda Kongl. Remisser, icke kunnat förmås att giiva ett affordradt utlåtande. Denna skrift skall utan tvifvel intressera Läsaren. Den lyder sålunda: Välborne Herr Justitize-Kansler, Kommendör af Kongl. Maj:t Nordstjerne Orden. Under den 30 sistl. Juli anmältessaf mig uti en till Välborne Herr Justitix-Kansleren ingifven skrift till laga beifran det oförsvarliga förhållande Kongl. Kammar-Kollegium ådagalagt, i så måtto, att Kollegium, oaktadt fem särskilta under loppet af aderton år aflåtne Kongl. remisser och deribland ett Kongl. Bref med uttryckiist föreläggande af viss tid, likväl ej kunnat förmå: att inkomma med underdånigt betänkande rörande liquid för all. Adrian Tripps i Holland vistande arfvingars hos Kongl. Maj:t och Kronan ägande fordringar. Men, likasom Kollegium tillförne lemnat utan uppmärksamhet, dess i 47 S. af Regerings-Formen stadgade pligt att lyda Kongl. Maj:ts bud och befallaingar, har ock detsamma visat lika liten aktning för Välborne Herr Justitiex-Kanslerns remics af berör de klagoskrift, så att ännu i denna stund hvarken . förklaring deröfver blifvit lernad, eller det infordrade utrustadt med något särskilt mig okändt privilegium, uraktlåtande. Jag anhåller således ödmju I komma med underdånigt betän betänkandet till Kongl. Maj:t insändt. I fall nu icke Kongl. Kammar-Kollegium skulle vara som berättigar det att uppenbart trotsa alla för allmänna ordningen och rätltsökandes säkerhet gifna lagar och föreskrif. ter; så förmodar jag att Herr Justitix-Kansleren måtte äga i sin makt något medel att väcka detta Embetsverk till besinning af sina skyldigheter och af ansvaret å deras keligen att Herr Justitie-Kansleren, med tillämpning af all den kraft dess Embete medgifver och påkallar, må tillförbinda KonglKammar-Kollegium, att utan uppskof till Kongl. Maj:t inkande i ämnet, samt att