Aftonbladet – 21 november 1834, sida 1

(Insändi). Bland de vigtigaste ämnen, hvilkas afgörande väntats under innevarande Riksmöte, är onekligen den väckta frågan om upphäfvandet af ala absoluta förbud mot införsel af utländska fabrikater. Decisionen i derna fråga kommer att djupt ingripa i åen industriela verksamheten inom landet, och om någonsin en sak bör betraktas på alla sidor innan dena afgöres, så bör det onekligen ske med denna, hvarpå så många medborgares väl beror. Insärdaren delar den för kort tid sedan i Aftonblade: yttrade öfvertygelsen om nödvändigheten för våra Svenska fabrikanter och öfriga näringsidkare, att genom lika god produkt och i det närmaste lika goda priser som lemnas af utländningen, söka motsvara konsumenternes anspråk. Men, rörande sättet att vinna detta syftemål, är Insändarens tanka alldeles stridig. I öfvertygelse att Redaktionen, ahvad rigtning dess egna åsigter än må hafva, icke vägrar offeotliggörandet af hvad som kan leda till uplysning i ett så allmänt vigtigt ämne, anhålles om införande af hosföljande yttrande af en bland Ledamöterne i Tull-Komittgen, hvaruti frågan synes afhandlad både mjsksak kännedom, och med den enkelhet och korthet äå framställningen, som fordras för införandet i äf allmänt Blad. Anförande till Kongl. Tu!l-Kommittcens Protokoll. Ehuru vid Korgl. Kommittd.n; hbesut, genom votering, om tillåtelsen till införsel af bränvin i Riket emot tu!l, jag, såsom tillhörande minoriteten, begagnade min rätt att genom reservation framställa vådan och rågra af de väsendiligaste beklagliga följderne, i händelse som då diskuterades, samma princip möjligen nu skulle föreslås att antagas af Kongl. Kommittcen för alla artiklar, som tillförne i Tulltaxan varit till införsel förbudne, så får jag ytterligare anhålla, att i korthet fästa Kgl. Kommiitctens uppksärksamhet vid vigten af denna principfrågas kloka och varsarama behandling. Ett lands lycka och välstånd måste utan tvifvel härleda sig ifrån de åtgärder, som åstadkommit den högsta utveckling af invåsarne; . moraliska och industriella krafter. Orsaken till utvecklingen af en nations moraliska krafter, lärer säkerligen igenfinnas uti det förtroende en Regering genom ett sällan ombytt styrelsesystem , nödvändigt måste förskaffa sig; likasom utvecklingen af en nations industriella krafter nödvändigt mås:e tillvägabringas genom stabilitet i den Ekonomiska Lagstiftningen. Det vid alla tilifällen åberopade England torde här vid få framställas som ett talande exempel derpi. Å Hastiga rubbningar och förändringar lemna följaktligen motsatta verkningar, nemligen misstroende och modlöshet, hvearföre all öfvergång från ett till e!t annat system ej nog varsamt kan företagas. Sjelfve den kraftfulle Huskisson gjorde detta till hufvudvilkor vid ivförandet af de hberalare ekonomiska siyrelseprinciper han bekände, och hvilka ban dåzförst ansåg det mäktiga Englard moget at: emoilaga; men af honom aldrig blifvit föreslagna till verkställighet, i dsn händelse pluralitelen af industriyrkena ej i England stått framför dem I alla endra länder. Hans förslag åsyftade dessutom någonting vida högre, ädlare och varaktigare än förhöjda tullinkomster, utan afseende på dessas mer eller mindre lyckliga följder för landet; ty han ville att lagarne skulle bereda allmän trefnad och belåtenhet, derigenom att spannmålslagarre på samna gäng undergingo en lika liberal reform; att detta senare för honom alldels misslyckades, torde vara verldsbekant. Stora summor anordnades såsom ersättningar åt de fabriksgrenar, hytiika derigerom blefvo lidande, och hvaribland sidenfabri kerne ensamt erhöllo 700,000 P. St.