Aftonbladet – 15 november 1834, sida 2

nom 1 venstra låret ända :ill ben ipan , under yttrande, att han vilke ?ta rakt slut på Anvdersson 3 men, 8 nom Vaktmästarens och flere personers melI nkomst, hade Andersson hlifvit frälst från vidare misshandling, och vedförd uti det i häkte befintlige sjukrum. Hacksell, som är född år 1810 i Bäcks Socken, bvsrest hans fader lärer varit Kyrkoherde, och för stöld blifvit insatt på Korrektion .-1nrättningen, nekade belt och hållet att hafva örverfallit och sårat Andersson , samt uppgaf, att den brekännelke derom han ej kunde bestiida sig hafva gjort för V ktmastaren vid Smedjegården , härrörde endo:t af medlidsambet med hans kamrat Norg:en, hvilken -ore den verkbga gerningsmannen, och sm, I avseende till sion spädare ålder, af MHacksell avsetts mindre hurna uthärda det straff, som tu de följa på förbiytelsen. Koiresucnisten Norgren, som är född bör uu Stockbolm år 1815 , och redan 1825 blilvat insatt pi Korrektionsivrattrirgen, efter begårgen stöld från sin moder, berät. de deremot, at han, som hyst hat emot Audersson alltifvån den tid, dåde gemensamt vistats vid Koroekions nrättoincer, och de: under Andersson skall litt bruka ss såsom spion emot de öfrive föngarne, lange haft för afsist art tillfoga Andersson något ond, Då Norgren deföre bördelsevis hittat två stycken rikknisar, hvilka fannits liggande vid brunsen å Sm djegården, nlindade I en trasa, hade hon senast fattat iör at afdet uppsåt att bgag a desa knifver hända And sson hivet. fHlacksell, hvitkon haftlika mycken av edniog att vara uppbrast enol Andersson, hade af Norgren erbåltit den ena kuilven, och beg e öfverenskomrimit , att gemensamt anfalla Andersson, då tillfelle dertill ypyades. Hackselt bade ock gjort början, påsatt A-dersson uppgifvit; men denoe bade förgätit, att Norgren, och ej Hacksell varit den om trampat Anderson på hröstet och Ulliogat honom såret i benet, Då Vakimästaren inkommit, hade Norgren kastat den af bonom bhegagnade knif ut igeoom fönstret, men hvar: Hacksetls koif blifvit af, konde Norgren icke upplysa. Den 14:de förekom målet å nyo. Då hördes, utom Vaktmästaren Fo ssberg, sow gjort avmäln om den skedde våldsgerninges . Govaltigerne Bomen, Ekström och Ande:sson, hvilka sammanståmmande intygade, att de befunnit sig vid Smedjgården ds händelsen timade , och , jemte Vaktmästaren Forssberg, ingålt I arvestrummet i anledning al det der sid Anderssons ölverfellande upkomne tumul! , dervid Hacksell funnits stående ja t bredvid Andersson, mid skjortarmarne uppvikve och blodig om händerna. Äfverledes hade tlockselt då på tillhlågan, belt otvunget tillsätt, att han vait den, som sårat Anderssoa, och att Norgren varit i samråd med honom. Hacksell fortfor icke destomindre i s!tt nekande, och Noirgien förändrade ru sin utsags den föregående rättegångsdagen, i så måtto, art Norgren side sig hafva varit ensam brottslig och att flackseil hvarken varit delaktig elier medvetande uti gerningen. Korrekticnisten Andersson, å sin sida, förblef åter vid dea uppgiften, att Hacksell varit den anfallande och ait om Norgien deltag:t i Anderssons misshandlande, hade sådant sket: horom ovetande. Då arrestanterre härefter skulle äter afföras till häkret i Kastenbofsbuset, dit de blifvit för ransakningens undergåesde fö:flyttade, anmälde Vaktmästaren Theliv, att Norgren , då han inställdes från Smedjegården , medhaft en knif, gömd 1 rockarmen, hvilken Vaktmästaren fråntagit hovom och den Noraren sagt sig hafva undsodsldt emedan någon kunde få godt deraf.? Då fråga i anledning haraf gjordes Norgren, på hvad sätt ban ätkommit denna kvif, sade ban sig ej hafva någon svårighet at! förskaffa sådane, samt framlecanade, till bestyrsande at denna sin uppplift, änvnu en koif, som han bade instoppat under fodret i sin tröja. Det lugn och den bestämdhet, hvarired Norgren redogör för sina planer att märda Aude sson, afreosom hans förklaring inför Rätten, att han snsåg det vara skada, att Andersson kunnat återställas till lifvet, samt att Norgren nan, om tillfalle yppedes, ej skulle draga i B-änkavde att förnya anfallet emot bovom, stämpla h non, ehuru blolt 19 är gammal, såsom en af de gröfsta missdådare 3 och dente person kar, för att förbattras ifrån en i barnaäldern visad varat, hela sin tid vistats vid Korrebtioos-iorältoingen, och der gjot sin uppfostran.