Aftonbladet – 12 november 1834, sida 1

funnits så skicklig, att en särskilt uvpmärksarmhet åt honom barde lewmnas. De som önska stt för nästsommande Termin vinna inträde, böra med företcende af Prestbesked, anmäla sig, inom den t Februari 1835, hos undertecknad, sow, uppå särskild anmodan. drager försorg om anskaffande af rum och dylikt för eleserna, Filipstad den 1 Oktober 1834. FRANZ von SCHEELE, Berg mästare. ove te APR VE VETA — ANREP BondeStåndets Öfverläggning OM EXTRA ANSLAGEN. Vice Taimannsn JON JONSSON anförde skriftligen, att så ofta ban höjt sin röst isom detta Stånd till bifall af hvad Styrelsen för rikets försvar funnit nödvändigt, hede tanken på fäderneslandets väl varit enda motivet för hans handlingssätt, och han kunde, vid förevarande vigtiga friga, ej underlåta att uttrycka den åsigt hans samvete åJade konom. På Kongl. Maj:ts nådiga proposition stölde kan sitt omdöme om behofvet af extra anslagen, synnerligen som dessa äro grundade deis på Kongi. Maj:ts egen, dels på flera sakkunniga mäns upplysnirg om hvad som: till statens betryggande rödvändigt fordras. Ehuru han nästan alltid fonnit, att såväl dessa Kongl propositioner, som sådave mans omdömen äro i strid med de såkallade liberala bladen, hade sdant desto mindre kunnat RR rubba hans öfve-tygelse, som man, enligt v. talmannens yttrande, äger dagliga exempel, huru dessa blad verkligen bemödade sig att på ett ofördelakbet sält framställ. styrelsens och öfverhetens åtgärder i hvarjehanda afseendenz huru de, under manteln at tala för folkets frihet, sjelfständighet, upplysninz och förkofran, endast försvaga den af de: innerligaste ömsesidiga förtroende redan från uråldriga tider sammangjutna länk, melian Svenska folset och dess styrelse. V. Talmanven kurde ej törena sig med dessa, ej ell:r med dem, som tro, att försvarsverket redan är i sådan ordning, att det ej tarfvar förbittring. Han ansåg dessa frågor om extra anslag till försvarsverået röra icke blott närvaraude utan äfven kommande slägtens väl och ve, och öfvergick till detaljerna. Vid andra punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 291. (Kustpjeser) tillstyrkte han anslag till 24 eller åtminstone till 12, samt upplyste att till och med Danmark redan beställt sådana af Svenska styckebruksigare. Vid tredj2 punkten (Gevär), tillstyrkte v. talmanvnen anslag till 15,000 sådana, och ansåg Utsk. hafva riktigt besvarat And. Danielssons förf. ågnirgar huru många gevär som funnos i förråden 1815, buru många sedan blifvit till förråden aflemnade c. Xc., då Utskottet sagt, att, om äfven lämpeligt skulle anses att ellmängöra dessa förhållanden, Utskottets tid icke medgifvit de efterforskningar, som blefve nödrändig?, för att med säkerhet kunna besvara de framställda frågorna. V. talmannen trodde, att sådare uvapgifter skulle man snart sett aftryckte i Tidningarae och från dem öfverflyttade till Utlänningens kunskap, och säkerligen skulle vi af ingen annan nakt på jorden få röna tillbaka en slik välvilja. — I Fjerde punkten (Utredningsförråden) tillstyrkte v. tdlm. ock de af Kongl. Maj:t begärda anslagen. — Li.aså vid 6:te puvokten (Karlskronas befästning) 7de om Kungsholms bestyckning, g:de om Karlsten. iståndsättande, samt re:de om Elfsborgs ombyggnad. — Angående försvaret tll sjös, ansåg v. talmamen, det Sverges läge sjelf talar för den sanniog, at detta försvar med all möjlig omsorg bör betrakts. Fastän U:tsk. för de uppgifne ändamålen i cta afs. ej kunnat tillstyrka mera än 100,000 Rdr, ansåg dock v. talmannen intet kunna eller böra afprutas på hvad Kongl. Maj:t begärt eller 164,000 Rdr. I öfrige delar, der Utskottet tillstyrkt den tlla bei girda summan, tillstyrkte ock v. talmannen Ståndet att gilia Utskottets Betänkande. Han förklaade sig slu:ligen ganska väl känna, att det ej hörertill ordningen för degen att tala för några ansag, men ban sade sig ändå ej rå för, att, äfven om det strider med tidens skick, han icke kunde illbak-hålla hvad ban ansig för statens betryggade och väl nödvändigt och gagn: ligt. ; NILS PERSSON fr. Ör:bio lön (skriftlig..) hyste I j