verkan till statens verkliga båtrad och det allmän: nas icke tvetydiga gagn, som pligt och samve:e ålägga de begge statsmakterne, och som endast högst sällan tan uteblifsa i de fall då Regeringen rigtigt uppfattar det konstitutionella samhållssgickets anda och betydeise. Slut från gårdagsbladet på debatten på Riddarhuset angående eXtra anslagen. Hr DALMAN : I anledning af Frih. Boyes ssta ville han blott erinra, att det väl vore möjligt han miss!agit sig om ordalydelsen af Frih:s anförande, men han hade talat om syftningen, och den tyckte han vsrit sådan han angitvit. Made hans uppfattning varit oriktig , så fäsnade det bhonom, att Friberrns omdöme j varit så vrångt, som han trodde. (Utom de:ta vexlades ännu några yttranden emellan H: D. och Frih. Boye, hvilka , sä deles å den senares sida så helt och hället ingingo på personligbetens område, att de utan skada för redogårelsen öfver dagens ämne kunna uteslutas.) I hufvudsaken sore Talaren förekommen af Hr Hieits, Han kunde dock ej återbåälla sin förundsan öfser motsidans envishet, att genom sorebga målningar diver beväringens usla beklädnad söka bevisa , hvad som alldrig vore bestrid!, då man ej fordrat bättre, —— än alt se denna brist afböolpen, nb. med de medel man har. Taliren framställde härvid en likvele. Man har en egeadom, so är i dåligt stånd. Man började då med att inreda rummen, köpa in lIysande mobilier Äc. Men man hade inga kreatur att bruka jorden med, inga pevningar till tjenstefolke:s aflöning 3; eller man köpte sig juveler och berlocker, men gick i sövdriga kläder m.m. Hvem skuile då ei säga: sälj mobilierva och juvelerna och köp dig dragare och kläder. — He Letren ville Talaren svara, att han (Talaren) verkligen cj vore st lärt att slå ur fältet, när han hade sanningen till sköld. Talaren bänviste Hr L. till R. St:rs underd. skrifvelse ) vid sista Biksdaz, N:o 2351 (om Talaren rätt mindes), hvaraf han skulle tillställa Hr L. en vidimerad afskrift för säkerhetens skull. Der funnes ingen föreskrift om medlens användarde till 1eservupp!ag , utan endast alt dvoro anslagne till Försvarsverkets istandsättarde — ja! Kg!. Maj:t uppdrogs till och ,med att sjelf fördela dem , hvilket och skeit genom ctt särskilt Kongl. Bref, dev cet föreskr.fves, att de skulle särskilt redovisa, och de derför iv5öpte persedlar uppliggas; så åtininstone hace Talaren faitat saken. — Hr Ge. Brahe ville Talarea svara, att ban icke yttrai någon föremårlse till Styrelsn för kronomseter-:xpeditionen m, m, Tvertom hade ban anfört detta såsom bevis rå, hurna litet hemlighetsväsendet gagnade, och endast klavdrat, att man trott sig böra jaktaga ce: emot Rikets Stander, som voro mindre bekanta med dessa saker än utlänningen. Den påföljande voteringeu utföll med 88 röster root 22 för Kanal. Maj:ts proposition. — Friherre J. A. Kantzou reserverade sig, under förklarisg att han :nstämde i Hr Hiertas anföranden. Den i ordning följande punkten af betänkandet var den cm Carlsborgs jäsning, för hvilken Ut) Den åberopade R. St:s skrifvelse vid sista Riksdag, PR LL ole I EA On