Ståndet afslog denna punkt i hvad den rörde beviljanaet af 50,000 Rdr årligen ill försänt niogar i Stockholms skargård, men gitlade densamma i öfrigt , eller betrsffande dess afstyrkande af anslag till Stockholms befästande åt landsidan. Niosade punkten, om avslag till Karlstens iståndsättande , hvervid Utskotiet väl afstyrkt anslag mea tillstyrkt att Koagl. Maj:t måtte af anslaget till Karlhborg anvinda hvad som är oundgängligen nödvändigt till Kerlstens iståudsättande. Hr OLBERS tillstyrkte bifall till det af Kongl. Maj:t projekterade anslag till detta ändamil, enar denna fasinivg för sin hamn och sitt läge är nyttig och vödig för handeln och försvaret på vår vestra kust. Hr SANTESSON åberopade sin reservation emot Utskottets bet. i denna del. Carlsten var den vigtigasie punkt på vestra kusten. Om den genom en surpris blef oss fråotagen, skulle den knapt återfås för millioner. Vid händelse af ett krig skulle fienden alltid finna angeisget att b-imäktigaa sig denna punkt, hvarigenom hana dominerade så väl vår vestra kust, som inloppet tul Kattegatt. Anslag borde derförs beviljas. Hr FOÖRSSBERG trodde, att Ståndet kunde bifalla betänkandet i deuna punki; ty han förmodade att Carlsten ej vore uti så dåligt skick. Hr WIJK ansåg Karlsten vara ett annat Gibrsltar och nyckeln till Pakets vestra kust. Denna fästning borde derföre iståndsattas Den betöfde reparation. Des som vill ha fred bör vara beredd på krig. Talaren yrkade bifall till den nådiga propositionen. Hr HALLING trodde Sverge ej kunna bygga, roen val ha mod att försvara et Gibraltar, fan ville afsli denva punkt under förklarande att något auslag till Karlsten denna gång ej kan beviljas. Utskottet har ressnerat ovätt, då det tillstyrkt att Kal. Maj:t ifrån anslaget till Karlsborg skulle taga medel till Karlstens iståndsättande; ty om man vill göra något för Karlsborg, kan man ej göra mindre än ou blifvit gjordt. Hr WERN trodde att Kongl. Maj:t borde få lemna till Karlstens iståndsättande hvad som vid Karlsborg kan umbäras. Det vore ej skäl att, för uppbyggande af fästaingar sätta sig i så stor skuld att man ej kan såsom Stat existera. Det begärda anslaget afstyrkte talaren. Her LEFFLER och WIJK talsde för beviljande af anslaget till denna fästviog, som är så förfallen att man i fästringsväg ej kan få se något dyhkt. Den senare talaren trodde dessutom att tillgångar funnos till detta anslag genom Bränvinsoch Tull-bevillningen. Hr HALLING kunde ej anse desse tillgångar såsom säkre att pårskna, så länge man ej visste, huru vidsträckt Branvinsbrännvingen hädanefter kommer att bedritvas. Hr WERN kunde ej undertrycka den reflexion att de, som tala för auslags beviljande, alltid säga att den fråga som förehafves är den aldra vigtigiste. Talaren kunde ej finna något utomordentligt som fordrade detta anslags beviljande. Ståndet biföll denna punkt uti N:o 203, hvarest anslagets beviljande afstyrktes och punkten uti N:o 291 lades ti!l handlingarne. Tionde punkten, afstyrkande anslag till Elfsborgs fästnings ombygcenad, bifölls emot Arr Wijks och Lefflers yrkande, att anslag hartill borde beviljas, emedan Elfsborg, såsom nyckeln till Göra elf, vore af mycken vigt för handeln på denna sida. Br WZERN frågade harvid äfven om icke Bohus i dessa talares tanka borde iordningsättas. Elfte, tolfte, trettonde, fjortonde och femtonde punkterne lades till havdlingarne. Det af Utskottet tillstyrkte anslag för Försvaret till sjöss, af tillsammans 120,000 Rdr bko, bifölls af Ståndet. . Till iståndsättande af fyrar och Båkar beslöt Ståndet att Riksgäldskontoret skulle upplaga ett lån, till ränta och amortissement hvarå anvisades de Staten, under namn af Dansta fyringsmedel tillkommande 9.333 Rdr 16 sk. banko med det vilkor att samma lån skall vara godtgjordt inom 20 år. Til allmänna undervisningen beviljades det af Utskottet tillstyrkte exua anslag af 300 Rdr om året i fem år. Till vatten-kommunikationen, hade Utskottet tillstyrkt en årlig summa af 70,000 Rår. rr HALLING, WEDBERG m. fl. ansågo ej mer Mo 1m I 1 Od