Aftonbladet – 8 november 1834, sida 1

j 49 vild Malmskillnadsgatan. om TRARDOPIBER EASTERN fe Rn ERNER RR RR RIESLAGSUNDERRA CELL SER. if plenum. DISKUSSIONEN OM EXTRA ANSLAGEN. De piinciper Stats-Utskottet uti premisserne til: betänkandet N:o 291 anfört, godkändes af Stånde:, hvarefter första och andra punkterne om anslag till Reservbatterier och kustpjeser, såsom af Stånd-t redan definitift afgjorde då detta ärende, i aniedning af betänkandet N:o 203, inom Ståndet vinlilerades, lades till handlingarae. Ehurns Ståndet likaledes förra gången hbeslu:at bifall till 3:dje punkten uti betänkandet N:o 203, som afstyikt allt anslag till gevärs anskaffands, upptogs ru åter denna fråga, och gaf anlednving tll en ganska vidlyfig diskussion. . Hr Leffler yrkade att denna punkt borZe bifallas, enär Utskottet ej utan giltiga skäl kunzca fiångå sin förra meni g, och nu tillstyrka hvad det förut afstyrkt. He Egnell trodde extra anslag till försvarsverket ej böra brviljas, emedan medel härtill borde beredas inom redan befintlice tillgångar. år Halling uppläste ett an:örsnde, hvilket vi trott oss böra ia extenso meddela: Redan den 26 sist! Maj, då inom detta höatirade Stånd frågan om allmänna Statsregleringen seniler2des, tog jag mig friheten yttra, det Höglofl. Stats-Ut kottet borde förel:ggas, att i ett sammanhang behandla och utlåta sig i berörde fråga och den om extra anslagen. Jag rönte intet unserstöd för en sådan tanka, och följd.n har visat sig, Vid en Riksdag, hvars öppnande var åtföljdt af den uti 59 5. Reg. Formen fö: eskrifne framstallnins a? StatsVeniets tillstånd och behof, stå vi ännu Nio mårader detefier, eller tre gånger så lång tid, som enligt Grundlagarne Riksdagen bordt:äcka, på den punkt, att vi sikna riktigt beg grepp om beloppet af den Statshrist, som genom bevillving måste tyllas. Emellertid, och under förutsättning att allmänna bevillvingen ej under något vilkor kan ökas, uten det vådlivaste inflytande på det skattdragande folkets ställning, hafva vi, förvissade likval deom, att berörde brist, blott med beräkning af redan kande b-bof eller beviljande anslag , måste biifva .störie än någonsin tillförene, till en del derigenon att föregående Ständer anvisat större utgifter för Biksgöld:-Kon toret, än för detsamma anslag e tillgångar motsvarat, och att Bankovinsten icke här danefter får af be rörde kontor disponeras, måst såsom räd. ningsmedel tillgripa alt föröka boskettningen å branvir sbränningen till en bittills oerhörd höjd, som väckt et högt uttaladt missnöje bos det ena at de resp RBiksstånden, och arbeta ännu på en Tu!ltariff, som möjligen af samma orsak kan komma att verka till raka motsatsen af hvad man dermed åsyft:r. Jag anser miz skyldig attliill.eget rättfardigande, att icke hafva bidragit vit, utan motarbetat, last förgäfsves, dessa förjter af e t miss tag uti behavdlingen af frågorne om Statsanslagen i allmänhet, genom denna framstallning : Ståndits Protosoll forvara redogörelsen för min d. laktigh t i hvad som redan skett och framdeles kan intvaff:; och går nu att yttra mig öfver det Höelofl. Stats Ut-:ottets utlåtande, som förekommer tillatgörandr. Om man lemmar full uppmärksambet åt innehållet af 62 S. BR. F., skall man deraf finna, att drrigencm tydligen stadgas, att hvad Rikets S änder bevilja till fyllande at Statens hbehof, skall urder bestämda hufsvuutitlar uti Riksstaten anslås, med fastställande huru hvarje summa till sitt sarskilta ändamål bör användas. Huruvida härmed kar för cnas det, som jag tror, först vid sistförflutove Ri-sdag införde bruk att derutöfver bevi!ja anslag nader benämning af extra, och utom sjelfva Riksstaten, .emnar jag I sitt värdes men att följa detta bruk, dertill anser jag mig, såsom vald representant, emot stadgandet uti s:sta mom. af 83 KK I. hvarken vara berättigad eller skyldig. Der saulle också letdia till he egreppet om en krigsgärd i fredli iz tid. Att händelser och tör bållanden någon söng kuopgna inhällfa, som äro af så särskilt beska fler vt ull politiskt och statsekomomiskt hänseende, at de kunna föran!eda tll ett undantag, vill jag ij be. stiltia 3 men deremot ej medgiva at de må aniagas såsom regel, Förutsätt avde emellertid att jag blir e sam äfs.on om denna meving, finver jag mig upptwanad alt