besvalas med Nej och dea andra med Ja. Tyska pos:en var ännu icze ankommen då biadet lades under presseu. RALELIDOSKOR I Berlin väcker för värvarande en maschin sto.t uppseende, som , i fall allt hvad om densamma beratias verkligen äger grund, onekligen är en af d märk värdigaste, som nånsin blifvit uppfunnen. Det är en Psychometer (Själsmätsre). Uppfinraren, Hr Poriius från Leipzig, beskrifver den sjelt i en utgifven broschyr på följande sätt: Det är en maschia, som angifvir hvad en person är till sitt iemperament, sin själ och sitt hjort, på det sät, ett maschbinen, 1 följd af cithuadia io särskilta ir verkningar, bvilka kunna ske på densamma, vaf eithundratio (i er tabell upptecknade) egenskaper avgifver dem, g nom hvilka dev person hvarom är fråga, skiljer sig från andra. Maschinen är til det yttre en liten låda, 12 tum lång, 11 tum bred och 3 tum hög. Från midten af denna låda uppstiger en pelare, 6 tuin bög och 2 tum 1 omkrets. I en orholkning af derna pelare sväfvar en nål, genom hvars rörlighet elier stillastående tillvaron eller icke tillvaron af den eller den egenskapen angifves. Vid foten ef pelaren finnas, på en djupare anbragt y!a, 6 tum i qvadrat, etthundradetio bål, som äro numererade och stå i kommunikation med det inre af maschinen. Förfarandet vid Psychom:terns begagnande är följarde: Sedan man gnidit ett 12 tum långt glasrör st, att det olifvit uppvärmådt, och satt detsamma i förbiodelse med ma-chinen, sätler man ett stift, till en del af glas, till en del af metall, och som slutar sig i en fin nål, i ett af de 110 höien (tv ex. i det 1:sta, om genskapen hvarom man vill söka är uppriktigbet, i det 65te om det är flegma). Härpå tager man en magnet i handen, förer densamma i närheten af den fritt sväfvande nålen, och ger akt på om den rörer sig eller ej, d. v. s. jakar eller nekar den ifrågavarande egenskapens tillvaro hos personen som frågar. På en half timma kan man hinna pröfva om alia de etthundiatio egenskaperna. Maschinen är så inrättad, att ingen anvan, äfven om han står helt nära, kan märka hvilka egenskaper man frågar om, eller hvad maschinen säger. Den hekante författaren RBellsteb, som i början aldeies icke ville tro på Psychometern, mena eock lät öfvertala sis att försöka den, yttrar derom bland annat: jag sate mig framför maschiner, och utvalde på förteckningen öfver de 110 sarakte:segenskaperne en, som jag med säserhet visste att jag icke hade, och hoppades derigenom att genast vid första försöket komma det bedrägliga oraklet på skam. Men jag bedrog mig; den frisvafvande nåJen bragtes icke 1 ringaste rörelse af masneten. Nu försökte jag på motsatt sätt, och valde en egenskap som jg, såvida jag anners känner mig sjelf rat, miste anse mig ära; nålen hängde vid första beröripgen fast vid magnveten. Ett dubbelt prof, som föll så lyckligt ut, måste, om icke öfvertyga, åtminstone väcka uppmärksamhet. Jag gjorde mig derföre besvär att allt vidare fortsätta mina frågor till maschinen, och efterbaud inhemta dess tanka rörande några och trettio karaktersegenskaper, som jag dels trodde mig vara begåfvad med, dels icke. Jag måste upprikligt aflägga det vittnesbörd, att maschinen i hvarje sörskildt fall svarade ganska ristiot, med undantag af ett enda, hvarvid lixval det förhållande inträffade, att något tvifvelmåli sjelfva verket kan ega rum 1 afseende på sättet att uppfatta denna egenskap, huruvida den remligen visar sig mera såom en yite eller en inre, — Jag delar i af-eende på denna maschino deras åsigt, som an:ce densamma verka genom en förening af animal raagpetism och mineralisk. Andra åter vilja, men såsom mig synes med föga skäl, förklara den genom en sinniikt uttänkt mekanik konstruktion. Uppfinnaren sjelf yttrar sig härvöfver med dessa od? Meschinen träder icke det ringaste den stora sanningen för nära: i vaturens, Inre intränser icke någon skapad ande. Men val kan denna maschin visa, huru jakttagelser, tillfälligtvis gjorda, och fullföljda med rastlöst tålamod, kunna leda allt länsre och längre. — sv o af 3 . NH Ångfartyg af fern vinna pu silt mer och mer kreGit i England. I början at September gick ett