de med de Ryska kommit i ordvexling, derunder, som orden lära lyda : Rapporten, de kommit att fa!ta tag uti hvarandra, då en utaf de Ryska kommit att fatta tag uti JVestbergs påhafde ur och hatt — och hvarmed d:ssa ut: sin rusiga belägenhet sökt bortzgå. Vid sådant förhållasde och då de bullersamma och rusigsa Ryssarve icke ville åtlyda Polisbetjen ngens uppmaningar, att hålla sig tysta, samt det var lå. gt lidit på aftonen, så blefvo de insatte pi Stad hushäktet. — Vid den unders kning Poliskammaren dagen derpå förehade, ansågs rottet ej vara af svårare beskalffenset, än at: de brottsh,e kunde afsitt eget befal besraffas. Häraf upplzses, att om någon, med våld, å gato, tager af avnan dess egendom, och derm d begifver sig på flykten, så är ham, eoligt Poismästarens i Stocaholm judiska åsigt, icke rånare, så framt han 1:0 tag:t rodset efter, äå andra sidan, gjort motstånd, d. v. s. under stegsmål, samt 2:0 varit fall. Då heter det endast att han kommit act fatta tag uti någon persedel, och sökt dermed bortså, och då är han endast hemfalien till exivajudiciell bestraffning. Hvad tycker Läsaren, om cp dylik lagtolkning? Med Svensk lag rimar den sig icke, Tillatventyrs har likväl Hr Poli-m. vid detta tillfolle rådf ägat den Ryske och hvad den innebäåller för shkt fall, som det förevarande, känna vi icke. Berätielsevis kunne vi tillägga, att den ifrågavarande rusige Ryssen lärer tyckt så mycket om den klocka, han kommit att fatta tag i, att han icke utan med handkratt låtit i fänselset fråntaga sig densamma. De: skulle vara intressant om vederbörande i diplomatisk väg täcktes inhemta underrättelse hurus vida en Svensk som med fvllt väld skuile taga något af annan å öppen gata i Pettersburg , icke ansågs förfallen under de Ryska lagarna och fick smaka knut: iskan.