Aftonbladet – 1 november 1834, sida 1

som sin gemensamma tanka förklara , det hvarje sådant förstärkt Utskot:, som afgjorde frågor med Rikets Ständers rätt, vit dylika tillfällen borde vara fulltaligt. N LagUtskottets förslag om en lättare procedur vid ägtenskapsskillnadr när oenighet upakommit emellan ägta makar, afslogs efter en korrt föregången debatt. : Friherre Boije och Helvon MHartmansdor ff ansågo förslaget åsyfta, att ännu mera lossa ägtenskapets band. Deremot trodde Ar Cederschjöld att detta här genom snavare skulle än fastare tillknytas. Talaren to3 erfarenheten och historien tl vittne. Han erinrade huru de så kallade olagliga ägtenskapen ofta voro lyckhsare än de lagliga; huru de sällan brötos, ehuru deta kuude ske när som helst, hwru enigbeten der ofta var större, än i de presterligen välsignade, hviikas tyngd mången alltför snart fick känaa, T larven visade huru det i detta fall stod till i de katolska länderna, der ägtenskapet var ett Sakrament, son ej fick brytas, i Itahen t. ex., hvaremot Eogland mannen ytterst I sällan begagnade sin rätt, att med tt rep om hustrups a:m sälja henne på torget. 1 Danmark, der ägtenskapsskillnad kunde ske utan någon skandal, voro ägtenskapen likvel ofta åtföljda af trefnad och glädje. Friherre Cederström ansåg exempel ej böra hämtas från andra länder och religioner. Svenska folk:ets lynne var ej så flucktueraade o. s. v. Hr von HartmansdorfJ höll före, att om de alagliga ägtenskapen verkligen voro så lyckliga. vore det kanske bäst, att rent af upphäfva de lagliga. Vd föredrasn nzen af betänkandet om de exra anslagen föreföll an hg n det i gårdagsbladet omvämda uppträdet med Hr Crusenstolpes anförande, som gaf ett oväntadt lil åt dagens pleaum, Vid detta tillfälle bör äfven i korthet omnämnas, att Ridderskapet och Adeln sist. Tisdag gevom votering. afslog Konstituions-Utsko!tets förslag, att til! beredande af riksdagsärendersas skyndsammare gång, RiksStår der bland annat måte ega, att när de sam fäldt så nödigt pröfva, sammanträda på ett rum till öf-erläggning, dock utan att dervid kunna besluta. Detta förslag var likvät, derigenom att det biifvit åt Riks-Stånden öfverlemnadt att begagna sig deraf eller icke, så försigtigt uppställdt, att icke den rinzaste betänklighet syres oss hafva bord: uppstå emot dess antagande; men icke en gång denna möjlighet att sjeltvilligt taga ett steg till de fyrdelta Ståndens sammangjutning kunde gå igenom. Vid frågans föredragning proponerade Hr L. Hjerta först ett par förändringar i förslaget. Med vitsordande af dess goda ändamål fruktade han likvä!, att det skulle paralysera sig sjelf, om Stånden förbjädos att fatta beslut äfven i sådana fall, då ingen olikhet i tävkesätt förspordes. Endast då votering begärdes borde detta komma i fråga, emedan Stånden annars skulle onödigt upptaga mera tid med att för beslweas fattande öfver hvarje ämne gå ifrån och åter till hvarandra, emellan det gemensamma och de särskilta sarolingsrummen, än med sjelfva öfverläggningarna. Dessutom trodde han det, till förekommande af diskussioner i Stånden, huruvida gemensam öfverlaggning för särskilta tillfslien borde ega rum eller icke, hvilket skulle öka, i stället för att minska protokollernas vidd, höra öfverlemnas åt Talmännens öfverenskommelse att kunna förordna om sådant gemensamt sammanträde. Han var i öfrigt så förvissad osm den nytta denna åtgärd snart skulle visa sig medföra, med nu föreslagna förändriogar, att det i hans tanka blott skulle behöfvas, att Rikets Ständer ett par gånger på detta sätt trädde tillsammans, för att icke mera några särskilia öfverläggningar skulle komma att äga rum. Hr Dalman instämde uti denna åsgt, äfvensom Hr von Troil, bvilken i så måtto yrkade en olika proposition, att votering, när den begärdes, skulle ske bloit inom det Stånd, der den yrkades, och för sig gå i först inträlfande plenum med samma Stånd, och endast inom det S ård, af hvars ledamö:er votering blifvit begärd. Härmed förenade sig äfven Hr Hjerta, De som häremot framställde de största betänkligheterna, voro Hr von flartinansdorf) och Frih. Boye. Den förre ville till och med draga siken derhäv, att frågan vore at: å nyosfatta beslut ett mål, som nyligen blifvit afgjorde genom Ståndets