Aftonbladet – 20 oktober 1834, sida 3

TILA TER, Bland anmälde resande ha våra Teaterafiischer redan trenne gånger upplagit Landtjunkarn i BerZin, komedi 5 akter. — Vi säga bland anmälde resande, ty piecen tycks vara al den sort som just cj äger någon varaglig stad här i verlden. Bet torde vara öfverflödigt att upplaga tiden med redogörelse för piecens vanskeliga innehåll. Då författaren (Kotzebue) företog sig att nedskrvifva densamma, så synes han blott haft för ändamål att visa huruledes en ung, enfaldig och rik man från landet kan bli beluxad då han kommer till en större stad. Dock äfven detta ändamål är då den gifves på vår scen, till en god del förfeladt derigenom, att vi Svenskar 1:0 alldeles icke äga oss bekant hvad som egentligen med en landtjunkare förstås och 2:0 att sådana tilldragelser sällan lära passera vid Hornseller Norrtull eller någon af Stockholms öfriga tullar, som Kotzebue i detta stycke förlagt vid tullporten i Berlin. En person med landtjunkare titel och uniform har man här aldrig hört omtalas, och seenerne med ficktjufven och skoflickarn sakna all sanning. Skall ett sådant stycke som landtjunkarn iniressera, så måste det vara lokaliseradt, och det är genom de lokala förhållanderne sannolikt som den kunnat göra lycka i Berlin. Dekorationerne böra vara trogna teckningar al stadens utseende, kostymerne desamma som för cacen äro de vanligaste m. m. — Dock är det ingen fråga om att ju lokala förhållanden, särdeles åt komelien, förmå alt ge mera sanning i teckningen och mera bjerta färgor. Vår scen är och har nästan alltid varit i saknad af komiske författare, som dragit parti af