Aftonbladet – 20 oktober 1834, sida 2

vv vv ee glömt Pommerns vinst af kordongerne, och huru ledes Italien, jordbäfningarnes hemland, ännu är kolerafritt? Passade detta icke in uti den förut fattade planen? — Det kosteligaste skälet emot spärrningarne och det som Förf. torde anse böra betaga alia Kollegii-chefer deras lust att försvara dem, — är väl de där disgracerne, som omtalas hafva träffat spärrningarnes försvarare och uppbofsmän. Ehuruväl detta må synas vara ett kraftskäl, vore man i dessa tider frestad, att amse disgiacer mera tala för, än emo! sakev. Zakrewsky var icke vän af vissa saker och ting och en st:r enskild förmögenhet inbjöd honom ultur deras sällskap. — Presidenten Dr Rust är icke i onåd, och om än han vore det, så torde i ala fall en Europeisk högektoing vara mera värd, än en 1egents personliga. yarest — detia eldorado för tasslare och Jycksökare. Angående de där bestämda resultaterre scm Förf påstår, ait man hämtat fråa sjukdomens ramfart i Europa, får man anmiöria? 1:0 Art iman i alla tider hafi: jordstötar, solsken och torka, äfvensom häftiga gallsotsepidemir, men derföre icke någon sjukdom, hvars hufvudmoment syces vara en med bliixtens hastishet påkommen rubbning uti blodets sammansättning i mensiskropper. 2:0 Att den öferklegade gasticismen eller dit gastriska synnet bos sjukdomen alldeles icke är något nytt. Läkarnes ensidiga förfarande deremot framkallsde redan från Moiicre en särdeles lyckad parodie öfver en doktorspromotior Den gamle Pichtr röjer öfverallt i sina skrifier, alt han är en kompiett gasirlkus. Om gastilskt lynre röjer sig mera än förr hos febrarne i hufvadstsden, må man väl snarare söka förklara ditta från vår raffiverade kokkonst och från de deref vållade öfverlastningar, äfvensom från de mångfallig del, för hvilka den arma mennistomasgen i värvarande tid är utsalt, än från skalf. Då man ej sakvar tillgåvrg pi fattliga sköl hvarföre fly t Hl jordstötar och uppsöka gualitates occultw i rgide århundradet? De förefalla som natviktarrop midt på ljusa degen. Vi tro ju icke mera på spöken! De der kosniska derivationerne förekomma annars som gengångare fiån vissa uppsaler i Jerairche Allg. Litt. Zeitung för 1932, hvilken gezsom Rusts cch äfven Hufelands medverkan blifvit länge-edan förflyttade till ett förtjent bvilerum. Att frossor uppkommit uti många för dem förut fredade trakter är lika bekant, som orsakerne dertill. Den tropiska sommaren 1829 föranledde en vattenfö: minskning, hvarigenom mycket lades i dagen icke till veder; börande organismers fromma. De regniga och icke särdeles varma somrarne 1929 och 1930 förvisade åter frossorna. Sommaren 1931 var åter någorlunda varm och vållade här och der farsot, på långt mär ej så höftig, som 1826. Men man gaf mera akt på den, emedan den Asiatiske gästen frossade hos grannarne. Under andra omständigbeter hade den säkerligen blifvit föga ht märkt. Influenza var mera gångbar 1821 äs 1832, och kan i alla fall ej kallas Phärjande,? då den högst stllen lemnade spår efter sig. Dev tilifallighet, att den sammanträffede med kolerans inkoms 1 Euroa var väl det enda skälet till de der rationelle Läkarres tanka om dess egenskap af förebud. Någon fysiologisk ration finres icke till slis tanke, ty sjukdemorne öga icke anral gemensamt än cet, att båda kunna avfella oss. Om under ctecna sommar Gallsot eller Cholera biliosa mera ailmäönt inställt sig, härrörde sådant ef samma skal som 1826, och ingalunda deraf, att den Asiatiske höärjaren skulle komma. Siden insinuation erivrar cm den latta konst, att spå efteråt. Kolerans inkomst i Riket anvades af den värde Avovymen Ika litet, som af någon annan I slutet af Juli månad, och sökerligen var hen en bland de godmodige, sem i det längsta hoppades, att det vara bara pulen, som grasserade i Götebo:g. Då vår Aronym röjer så mycken säkerhet i sina förklarivgar öfver kolerans uppkomst och dess nödvärd ga sim narha: g med vår vanlige Galisot, så bör det vara litt för honem, ait demonstrera, hvarföre Asiatisk kolera icke utbrutit öfverallt i Sverge, hvarest Gailsot under somma:en visat Ön Kongsbacka, Warberg, Falkenberg, Balmstad m. ti. af kuststäderne söderem Göteborgs lin dela enähanda klimat ska förhållanden. Koleran har härjet Kongsbacka. Hvarföre följde den icke hela raden utföre? I de södra städerne bar man sitt rätt ondt för Gallsot. — Hvarföre utbröt icke kolerans 5A ret:me