Aftonbladet – 18 oktober 1834, sida 3

En tron i Ordets eller Sångens verld, Ett domarsäte utan jäf och villa. Det är väl mycket lögn inom så få rader. Jag nyttjar ordet lögn, emedan Tant, oaktadt min ödmjuka förfrågan, icke behagat upplysa mig om identiteten af dikt och lögn, och emedan mitt eget förstånd är otillräckligt att inse denna identitet. När var det, son en plats i Svenska Akademien blef atlmänt aktad: Var det då Kellgren skref Foglarnas Vitterhets-.Akademi, eller då Polyphem plåckade makalösa skörhetsblomster i den sannfärdeliga smakens örtagård, eller då första Markalls-natten, lik en olycksbådande komet, sträckte sin svans öfver ingången till Sysis håla? Eller var det kanske under mellantiderna? För besvarandet af dessa frågor, Slåm .hafdeböckren opp och bläddrom deruti och vi skole finna, att Svenska Akademien aldrig varit högt aktad af dem, hvilka varit i b-sittning af en omdömesförmåga , nog stor, för att ånnra högt aktas. Hvad profanum vulsus angår, så gäller det Horatianska — odi et ercec. Min mening är icke, att skrifta Akademien för hvad den varit. Det är onödigt alt afbugga näsan på den, på hvilken en annan redan afhuggit hu vudet. Men jag vill begagna mig af tillfället, att i korthet omförmäla, hvad Akademien mt är. Den är en förgyllovingsansta!t för klåvliga skrillingrar, ett sånginstilut för galande ungtuppar, etc aceouchementsbus, der littfärdiga kamcuor afbörda sig sina oäkta foster, Till enfaldigare menniskors undetirättelse får jag den äran omtala, att den som tadlar en korporation, tadlar den såsom sådan, men icke dess ledamöter personligen. Dessa kunna vara ganska aktningsvärda, såsom händelsen är med Svenska Akademienxs ledamöter, utan att sjelfva korporationen kan göra anspråk på aktning. Om Svenska Akademien gäller fullkomligt det Sehillerssa epiarammei: Jeder, sieht mann ihn einzeln, ist leidlich klug und Sind sie in corpore, gleich Wid euch eir Dummkovi darans. Detta torde också Svenska Akadimiens Hrrledamöter, med undantag af Toondr, vara nog u, pysia alt inse. Jag förmoaar, alt de stoppat sitt SvenskAKa omiska diplom i fickan, med samma köld som ee fästat ett ordensband i knapphålet, och veta alt skäligen sätta värde på beggedera. I anledning af ordensbard och riddarordnar — hvad tycker Tant om den funkton, som Tegner gifvit Ljusets Genius? — nemligen att gå omkring och dubba riddare? Mig tyckes, som skulle Ljusets Genius bätire befordra upplysningen — en sak, som påtagligen måste Igga Ljusets Genius om hjertat — om han, i stället för riddardubbningar, sysselsalte sig med et af de mest obskura göromål i verlden — med fabrikation af svafvelstickor. Om några dagar har Tant att förvänta elit nytt bref från sin ödmjukaste tjenare Nils Nilsson Nyberg. Under sista dygnet har här i hufsudstaden ingen hvarken insjuknat eller aflidit i kolera, men deremot 6 personer tillfrisknat. Fartsättninse af insamlinsen för Grefve Crane