Djurberg, angående tjenstefolkets behandling på Ur Ahiesgrens egentom Qvistberg. Då vi böra taga för afgjordt, att Hr Abreogren i denna till utseendet tilifredsställande uppsatts icke framställt något y:traode som vid den undersökning han fö klarat sig össka, kan komprometera honom så är det med nöje vi deråt I:mnaa offentlighet, endast förundra de öfver möj igheten, atr et så stort missförhålJande eller rättare en fullkomlig maoisatts kan äga sum emellan unvgsilteras å bilda ador. Vill Bedaktion af Aftonbladet. Undertecknad, som til: min stora bestörtning uti Tit. blad för din 23 västl. Sep fått läsa en från Linköpgingsbladlvt reproducerad emot mig riktad angifvelse för visad emensklighet emot dem af min: urderbafvonde, som fallit off-r för den rysliga ko ler2farsoten , för bärrved a moda Tit. att ofö. dö) ligen uti bled:t miag nedanskofna tillvat avisninr. hvaraf en värdad -Hmä het finner. alt dmig gjorda besk ylloing:r va-it I ka så grundlösa, som för mitt goda namn cch ry te kränkande. Till en bö jar får i 8 äran usolysa, att den så kallade angifvelsen mat mg, hvitken skall vara i officiell vag inl-mnoad till Landshö dä nge-embetet i Lisköp pg. och i Linköpingsbadet först blifvit tryckt, icke varit mig b kaot förr än. undor min uppre:a till Stockto m, då vid genomfarten at Norrköping, er bekant derpa gjorde mig uppmärksam. På Qvistberg, der jag större de!en af sommaren vistats, håller jag bhvarkon Lin öpinasler Aftonbladet, och med de tidningsläsande i Wadstena har jag under hela sjukd mstiden icke haft någon b:röring. TU Stockholm anl:nude jag I går morgon, och Jag ha siledte: cke förr än nu kunnat upp fatta den rplik, hvilken jag elj.st förmodar a många personer förut varit vantod. oo Dernäst får jag tillka negfrva, att Borgmästaren Sundahl! och Provinei d-Lätaren Djurberg , hvilka underteckust ankla elseskiitten, aldrig en enda gån. under kolerariden med deras fot sait på Qvis berg. Den senare var doci flere gånger anmoda: att -åsom Läsare beslfva sig it, sen vägrade det under föregilfvande af hvarjehanda frflll TI och med då jag, efter koler.sjukd mens upphörande, sjelf iilamående, skickade till Waistena för att froga , om jag j på morgo en i Lördags kunde få med hästar och vaga härata ut Hr Prov nei dLäkaren, svarade han, att han ej kuvde villfara min b gäran , I anseende till tt sjäkbisök ut åt landet på förmiddagen, ehuru jag sedermera sjelf såg, av han först kl 12 på dagen for ifrån Wadstena. Det är mig såled:s omöjlig! att fatta hv Iket slags nt kunra: förmå dessa Herrar att med sina namns unde;sk:ift besegla ett dokument, för hvilket ett stort moralisk! ansvar ej kan undgå att drabba dem. Hvad Doktor Sundmark beträffar, hvilken jemte Doktor Nybohm ech Pastor Högström skolat förmana mig till en kristligare bebandliog af de sjuka, så känner jag icke någon Doktor Sandmart:; men Doktor Svedmark var uppå kallelse en gäng vid Qvis!berg, då han hos mig icke gjorde någon anmärkning emot sjukvården derstädes. Doktor Nybohm kom sedermera dit och var der flera gånger, äfvenledes utan att hos mig anmäl: några klagomål. Hr Högsträm, som i egenskap af Vicarius förestår Sacellaniet, var äfvenså en gång på Qvistberg , för att gifva nattvarden åt en kolerasjuk qvinna, hvilken belägenhet och behandling således lärer hafva upprört Hr Högströms fantasi, med h-ilken jag eljest blott genom föustret vex:ade några ord. Denna qvinna låg ej 1 bränneriet, utan i Bazarestugan på halm och sina egna kläder; de tegelstenar Hr Högström sett, voro tatpanror, värmda ij spiseln, för att hälla henne varm. Under hufvudet behöfde kon dem visst icke, emedan tillgång på frisk balm aldrig fattades: ock så blef dexna qvinna ibland dem, som fingo behålla tifvet. Hon fict dagen cfter Hr Högströms besök egep sån Äg dd Ehurn den skrift, Tit. aftiyeckt, bär namn af en emot mig vid Lazdshöfdivge-eabetet den 16 Sept. gjord angifvelse, har den cock icke med mig, som den 6 devnes lemnade Qvistberg , blifvit kommunigerad. Ore oca når tädavt sker, får jag tillfälle så val att lita böra dem af mit tjenst-folk, hvilka ännu leva, som att yrka den lagliga upprättelse, som jag lör en orätivis besk yilnivg måste vara berätligad att erhilla, Hvad pu sjelfva skriftens inrehåll angr, så påstås det deruti, att de kole: asjuke på Qvistberg lågo samisanpackade i det osurda biänveriet, på golfset, hölida i frasor och halm, med nagra tegelstenar till. hveila för hufvudet. — Härred hänger på föl