HD ITEM SUCK flat Hatgransan de Stader. Då grefven nalkades Edinburg, möttes han af de särskilta haadtverksskråna med fanor och andra emblemer af deras yrken, och till denna procession hade äfven handtverkeiierne i Leith slutit sig. Bodarne vid alla de förnämsta gatorne höllo: stängda, och en omätlig menniskoskara fyllde de gator, genom hvilka tåget skulle passera. Hvarje fönster, hvarje ställe, hvarifrån en anblick af processionen var möji:g, var fullsatt med menniskor. Dagen var utmärkt vacker; och med undintag af det tillfälle, då Georg IV besökte Skottland, hade Ediaburg aldrig sett såmycket folk församladt inom sina murar. Omkring kl, 1-2 2 anlände tåget till Prinsgatan, och styrde kosan rakt till Waterlohotelet, som. var ulsedt till grefve Greys qvarter, och der den komitd, som skulle mottaga honom, och flere deputationaer afvaktade hans ankomst. Under hela vägen hördes oupphösliga hurrarop. Vid framkomsten till hotelet fördes grefven ini stora salen, der dz serskilte deputationerae öfverlemnade åt honom adresser från 48 af de förnämste städer och korporationer i Skottland. Lord Provosten af Edinburg höll derpå ett tal, och öfverlemnade åt grefven diplom på borgarerätt i nämde stad, hvilket dokument var inneslutet i en guldosa af omkring 200 guineers värde. Under tiden hade en oerhörd menniskomassa saralat sig utanför hotelet, och då grefve Grey trädde ut på balkongen, gaf siz den allmänna glädjen luft i de mest entusiastiska bifallsrop. Nu började gästerne efterhand samlas i paviljongen; men som det ännu dröjde ett par timmar innan den bestämda tiden för middagsspisningen, kl. 6; var inne; så började åtskillige gentlemen med starkare aptit än de öfrige, att gripa verket an, och shart hördes skramlet af ett par hundrade gafflar och knifvar, i full aktion. Förgäfves steg domprosten af Edinburg opp på bordet, för att förmana de hungrige till tålamod; de fortsatte hvad de börjat, så ett en del af sällkapet redan var färdigt med sin middag, innan grefve Grey ined värdarne och de öfriga ankommo. Med undantag af denna opåräknade episod, gick allt det öfriga af feten mycket ordentligt, och i enlighet med det öfverenskomna ceremoniellet. Omkring kl. 6 inträdde grefve Grey, beledsagad af värdarre, samt Lorderne Brougham och Durham, och en midgd andra notabiliteter. De entusiastiska bifallsrop, med hvilza han möttes från mer än 2000 personer, kunna lättare imagineras än beskrifvas. Hattar ech näsdukar voro under flere minuter i en oupphörlig rörelse. Den vördnadsvärde gubben var sycbart rörd; en tår glänste i hans öga — och bela hans väsen syntes genomträngdt af de känslor, ett sådant mottagande naturligtvis måste framkalla. Efter några minuters: tystnad underrättades sällj skapet, att Hertigen af Familton, som åtagit siz att presidera vid måltiden, genom opasslighet derifrån blifvit hivdrad, och att Lord Roscberry komme att intaga hans plats. Derpå satte man sig till bords , hvarvid Lord Roseberry tog plats till höger om grefve Grey, och Ior! Brougham till venster. När spisningen var slut och skålarne skulle drie-: kas, inträdde damerna under burrarop, och togo plats på den för dem bestämda läktaren. Då Lady Giey inkom fortforo hurraropen i flere minuter. — Sedan skålar för den Kongl. familjen samt armeen och flottan föregått, proponerade Lord Roseberry, efter ett kort men vackert tal, en skål för Grefve Grey, som dracks under bravorop och handktlappningar. Grefven uppsteg och tackade sällskapet i följande tal: Mina Lorder och Herrar! Jag ber Eder tro, att det icke är en tom fras, icke den vanliga och utnötta ingången till ett tal vid ett sådant tillfälle som detta, då jag säger att jag alldeles icke förmår uttrycka allt hvad jag känner af tillfredsställelse, tacksamhet och — lät mig tillägga — stolthet öfver den heder, mig blifvit b:visad bland eder. (bravarop). Mina Hrr! de omständigheter, som stå i sammanhang med detta möte, äro sådane, att det är nästan omöjligt för en person, hvilken de så nära angå, och som måste dervid känna så djupt som jag, att uttrycka de rörelser, som deraf väckas i min själ. (bravarop) Mina ädle vän (Roseberry) har sagt, att denna sammankomst alldrig haft sin like. Jag tror M H. att en sådan hittills är utan exempel; och. då jag betraktar anledningen, som fört denna samling tillhopa den mängd upplysta personer hvaraf den består — det ställe der sammankomsten hålles. neml!. i Skott