Aftonbladet – 29 september 1834, sida 3

lolöshet måste förtära en del af sin arbetsförtjenst, beräknad satt dermed dels gälda Kronooch privaie skulder, dels inköpa brödföda för sina hem-. mavarande nödställde anhörige. Många med tårar i ögonen hördes jemra och beklaga sig, att de utan föda och medel att anskaffa den, befruktade att svälta till döds. En stackars gesäll sade sig varit uao mat ett belt dygn, då jag lemnade honom det lilla matförråd, som jag hade i mina kauatin. Ändtligen erhöllo de mest behöfvande af karantänsbefälhafvaren något förskott i penningar, för att rädda sig från att dö af hunger. Vid karantän iakttogs den sträpgaste uppsigt; icke destomicdre rymde många derifrån, äfven från min hemort , så att smittan möjligen kucnat hinna hes, under den tid jag var anhållen 1 karantän.