Aftonbladet – 29 september 1834, sida 1

mL AOL (I Red. måste beklaga, att den så sent kommit att fästa sina Läsares uppmärksamhet på KonstitutionsUtskottets Betänkande om en förändrad organisation af Stats-Rådet, då detsamma innan denna artikel lägges under pressen troligen förevarit i dagens plena hos Riksstånden. Lyckligtvis har Hr Biskop af Wingåid, som i sin reservation med ledning af Grefve Gustaf Löwenhjelms förtjenstfulla skrift om styrelseverkens organisation i Sverge så klart upplyst tvänne de väsendtligaste misstagen i Utskottets betänkande, nemligen i afseende på Justitieministerns embetsbefattning och angåend: Hoftanslersembetet, att densamma ifrån början till slut kan åberopas i dessa delar. Men ett par andra omständigheter finnas, som kanske i lika hög grad påkalla lagstiftarnes mogna öfvervägande; nemligen förhållandet med de icke föredragande Stats-Råaerna och Rikets allmänna ärenders beredning. Sammansättningen af dessa båda slags embeten och deras funktio er bär, såsom mycket annat, i våra grundlagar ett tydligt vittnesbörd om den berömvärda omtankan och afsigten hos 1809 års lagstiftare att förekomma förhastanden och godtycklighet i Styrel:eåtgärder; men vittnar tillika, sisom mycket annat, fderom att 1909 års män hoppades långt mera af personerna, som skulle utgöra delar af dessa organismer och röra sig 1 de då utstakade formerna, än erfarenheten sedan uppfyllt. De tä: kte sig förmodligen uti dessa båda församlingar en efterbildning uti tvänne olika afdelningar, af Napoleons Conseil detat i hvilket denne, för sin gåfva att upptäcka och framdraga utmärkta talanger så ovanlige man inkallade allt hvad Frankrike hade mest lysande af lärde och statsmän, och hvars rådplägningar och insigter han till största delen hade att tacka för de omätliga omskapningar samt lagstiftaade och administrativa arbeten, som utfördes midt under det hen sjelf var sysselsatt att underkufva Europa. Aldrig