Aftonbladet – 22 september 1834, sida 2

Den 22 ept. Tyska posten ankom i dag i vanlig tid på förmiddagen, och medförde underrättelser från Madrid af den 3, från Paris af d. 9, från London af d. 12, samt från Hamburg af d. 16 dennes. I afseende på inbördes kriget i Spanien berättar Fransyska Monitören af. d. 9, att Rodil nu var herre i Bastandalen, der han lät befästa flere positioner. Att insurgenterne äro herrar i någon annan dal, synes vara temmeligen säkert, ehutu Monitören icke derom har någonting att förkunna. Rodil år, såsom vanligt, sysselsatt att förfölja Don Carlos — en uppgift, som sällan saknas i någon af T bulletinerne från krigsteatern. Huru länge de krig; : förande på detta sätt komma alt promenera ikring i de trenne provinserne, är svart alt med någon sannolikhet beräkna. Ett Bordeaux-blad berättar, att en Ca stisksamnansvärjning skulle hafva utbrostit i Catalonien, och att 7600 insurgenter redan der skulle vara på benen3; men denna und-rvättelse anses föga trovärdig. I Madrid hade fustenilieuw haft heta dagar vid diskussionen hos Procuradererne, rörande den be1 skanta, af 14 kammarens ledamöter uodertecknade, petutienen om garantier för personliga fviheten , tryckfriheten 0. s. v. Vid postens afgång hade endast den första frågan hunnit under omröstning, och efter åtskilliga amendementer blifvit med O5 : 2 1 . slutat, alt iagarne skulle skydda röster mot 2, be och garantera den personliga friheien.? Vi skola utförligt återkomma till denna intressanta debatt. Procereskammaren hade törklarat Don Carlos och hans efterkommande förlustive successions-rätten till Spanska thronec, och, på proposition af en af Kammarens ledsmöter, till berörde beslal gjort det ulliog, att Infantea och hans ättlingar för alltid proskriberades frin Span ka om åde. Ännu var ingenting afsjordt i finansfrågan. Det man kände med säkerhet var, att iom kommissioner stor obenigenhet rå mot erxännandet af de lir, som blifvit upptagne seaan Fesdinards sista restauration 1923. Från Firaokvrike ingenting nytt. Marskalk Gerard var på bättringsvägen. Den till Paris bestämde Turkiske ambassadören hade ioträffat i Stiasburg. Från Lissabon hade man i London underrättelser af den 3 deones. Don Pedro var nu äfven af Pärskammaren utnämd till resent under Drottningens minderårighet, dock ic4e utan opposition från några ledamöter, hvilka likväl slutligen gifvit med sig, sedan Duon Pedro lofvat att 6 af dem uppgifne personer icke skulle upptagas bland de blifvande Päreroes antal. Hvilka de fem af dessa förkastade voro, omtalas icke, men den sjette var Don Pedros rådgifvare i eklesiastikärenden, Padre Marcos. Äfven Don Pedros svåger, markis Loulde, hörde till oppositionen i Pärskammaren, hvilket ådragit honom det missödet, att blifva utstruken ur den kongl. generalstaben. Det första b:uk Don Pedro gjorde af sin makt, sedan han blifvit konfirmerad i regentskapet, var att utnämna 24 nya Pärer, så att derna kammare ou inalles bistod af 36 ledamöter. Frågan om Drottningens förmälning hade, efter lifliga debatter i Deputeradekammaren, med 67 röster mot 27, blifvit-afgjord sålunda, att Don Pedro uppdrogs att sjelf välja g: mål för sin dotter. Det troddes att valet skulle falla på Hertigen af Leuchtenberg. Erensyska blaien invehölla eit bref från Parma, som beskrifver Don Mguels mottagarde der. Hans ex-majestät hade, ganska lämpligt, tagit inr på värdshuset Kräftan, bvarifrån han gjorde sina (xkurtens märkvördigheter. På kade ena man folkhopen, sioner, för att hese en ef dessa p oa:ensder sem omgaf hor om, tagit ar sig hatten, hvar på en annan ropade: Pjvilkea skam att fasa hatten af för odjuret! Sedermera gick han sakt på Mignel, böll knvträlven för ansiotet på honom, ceh uwösie förfärliga hotelser. Mignel teg. hötl 10 med och skyndade ban tiil Kräftan. Sj lastade smet. på bans vagn 1 o )