Aftonbladet – 17 september 1834, sida 1

sina beslut. Lyckas det Hr Talmannen att ingjuta nytt lif i handläggningen och utförandet af våra ännu återstående arbeten, hvilkas progressiva aftynande, för att icke säga utslocknande, under den sista riksdagsperioden, förespeglat den förg gängelse, hvarom händelserne stundeligen lemnat sorglig ViSShet, så är det måhända ännu en möjlighet, att till Oktober månads utgång afsluta riksdagen, som iannat fall sannolikt icke ser sin bane förr än vid nästa årsskifte. Såsom. en åtgärd, lämplig att för riksdagens påskyndande vidtaga, tager jag mig friheten föreslå, att samtlige Utskottets Ordförande och Afdelnings-Chefer kallas att deltaga i hvarje härefter inträllande Talmans-Konklav, såväl i ändamål att afgifva noggranna upplysningar om fortgången af hvarje Utskotts arbeten, och om de ärender, hvilka, i mån af deras större eller mindre vigt, vänta på handläggning, som ock för att med Hr Landtmarskalken och Ståndens Talmän öfverlägga, huru efter en för hvar gång tagen öfverblick af de mest pressanta göromålen, tiden skall kunna fördelaktigast indelas till Stånds-, Utskottsoch Afdelningsplena, alltid med åliggande, alt, så vidt ske kan, taga eftermiddagarne lika väl som förmiddagarne akt. Härpå svarade Hr Talemannen?: alt han, återigen provocer rad af Hr Petre alt ytira sig i afscende på medlen att fortskynda riksdagen, först ville förklara sin tillfredsställelse att finna det Hr Petrej, efter en längre frånvaro från riksdagen, återkomAa; mit med håg och kraft, att flitigt medverka till riksdagsgöromålens skyndsamma afslutande. Ir Talmannen nödgades för sin del beklaga, det han, som 1 egenskap af Ståndets ordförande, behöfde alit det ringa Hf han hade, saknade förmåga att, utom Ståndet, ingjuta nytt Hifi riksdagsärendernas gång. Det enda Hr Talmannen trodde sig. kunna göra, var att bedja Hr Petrde sätta sig ned och beväpna sig med tålamod, hvilket är en ganska dyrbar Guds gåfva. Hr Petrd genmälte: Då det är i handling och icke i ord, som jag väntar alt få erfara Hr Talmannens egentliga, och efter hvad jag har anledning att tro, för mig tillfredsställande svar på mitt förevarande anförande , räknar jag ingalunda på beskaffenheten af de uttryck. som Hr Talmannen i detta ämne nu låter undfalla sig. Jag bör dock rätta ett misstag hos Hr Talmannen, hvilket må hända åsyftar att bereda Ståndet ett oskyldigt nöje på min bekostnad. Hr Talmannen har nemligen sagt, att jag en längre tid varit från riksdagen frånvarande. Min frånvaro efier Hr Ekermans för mig utverkade permission, inskränker sig tillendast fjorton dagar, under hvilken tid jag intet försummat, enär det Utskott, till hvilket jag hörer, under samma tid icke uträttat något som förtjenar att nämnas. Hr Vik uppträdde derefter och försvarade Bevillnings-Utskottets sätt att arbeta emot Hr Petres anmärkning. oa