Aftonbladet – 16 september 1834, sida 2

varu kl sr UDUDAU IwvIU bol hdn ve MM mm rr oa 7) vackra motion om en förändring af 1epresentationen, som ej vore bäserad på ståndsskilnad, fann väl H. Ex. sin värsta motståndare i H. Ex. Herr Grefve Mörner; men denne bestred likväl ej principen, att förändringen borde ske. och ske ur synpunkten af icke ståndsskilnaden, utan blott att tiden då ännu icke vore inne, hvilken Hr Grefven ansåg inträffa till näst derpåföljande riksdag. Vi hafva sedan haft 7 till 8 riksdagar, och mean bör således kunna hoppas att tiden nu måtte vara inne. C Man kunde således taga för afgjordt, att reformen: nu blef urderstödd både från Landtmarskalksbordet och inom Konungens konselj. i Hvad Hr Grefve Mörner anfört om den bristande patriotismen under frihetstiden, vederlades helt och hållet af erfarenheten, Patriotismen fladdrade väl då ej upp i ord, men den bodde djupt i hjertat 3 målet var väl ej alltid, belöningen blef ej alltid en konseljtaburett; men när de kommit dit, sköte de sina värf både väl och patriotiskt. Också kunde man, utan att såra någon, påstå, alt en så utmärkt och duglig embetsmannapersonal, som den tiden, vore numera förgäfves att leta efter, och Herrar Riksens Råd ägde ett värde, en patriotism och ett anseende, som ej skulle misspryda dem, hviisa innehafva de embeten, som efrerträdt deras. Frihe:re Cederström gjorde ytterligare anmärkningar emot Utskottets förslag, och fästade sig isynnerhet vid den bestämda tiden, Oktober månad. Denna tid fann han olämplig, emedan det är just flyttningstiden, m. m. Medlet af Januari vore den bästa tiden. H. Ex. Hr G-efve Mörner uppträdde ånyo till försvar för sitt yrkanie. Ju närmare Riksdagsperioderne äro hvaraod:a, dosto lätt:re är det att bilda partier, att bopspinna planer och fullborda dem. Man borde ej af vika ifrån den medelväg, som vi beträdt genom vår ouvarande period. Vi hafva på denna väg under den åldriga vishetens ldaing gjort betydande framsteg sedan år 1929, Hr Dalman förundrade sig ej att höra ålderdomen klandra ungdomen. Han påstod dock,att företeelserna sedan år 1809 alldeles icke, såsom H. Ex. Grefve Mörner yttrat, visat något fortskridande, utan snarare tillbakagående. Taleren ansåg nödigt att delta steg föregår en representatioaslörändring, ty det är under Biksdagarne som den allmänna andan utvecklar sig, isynnerhet sedan publiciteter börjat att redogöra för Riksdagsärendernes behandling. Han ansåg vigtigt att man har erfarna Riksdagsmän, men just derföre böra Riksens Ständ:r ofta sammanträda. . Det vore visserligen bäst för en sty1else, som vill göra ingenting, att Riksdagar hbillas så silian som möjl:g!; men för en syrelse, som vill det rätta, är det vigstigt att ofta rådföra sig med representationen. Frih. Ehrenborg påminte den värde ledamoten, som talat om den åldriga visheten i jemförelse med den oerfarna ungdomen, att denna numera åldriga vishet beredt det goda som skett, just då den sjelf var ung. Man hade åberopat sig 1809 års lagstiftning; men det som var rätt vid en revolutionsriksdag, blir ej alltid rätt. En annan orsak vore äfven till antagande af den föreslagna förändringen, nemligen ett närmande till brödrarikets form. Vi kunna, fortfor talaren, antaga brödrarikets form i denna del, ehuru vi ej böra antaga typen för dess grundlag. Slutligen besvarade han Friherre Cederströms anmärkning emot Oktober månad. Den då inträdande mörkare årstiden vore bäst för arbete och meditation. Man distraherades ej af naturen. Börjades Riksdagen i medlet af Januari, vore snart våren i annalkande, och Riksdagen skulle fortgå under sommaren , hvilket man velat undvika. Friherre Boije L, yttrade, sedan han gjort några anmärkv ningar emot Grefve Mörners anförande, att, då denna Riksdag enligt naturens ordning, troligen voro den sista han bevistade, så ville han i protokollet nedlägga sin öfvertygelse om nyttan af denna förändring. Göra vi den, yttrade den åldrige representanten, med den rena öfvertygelsens inspiration, så komma alla våra reformer att ske lugnt, utan några skakningar. Detta uppträdande var en af ljuspunkterne uti Friherrens riksdagsmannalif. H. Ex. Grefve Mörner förklarade ytterligare meningen med sitt yttrande om ungdomen och ålderdomen, Såsom bevis på det af Hr Dalman förnekade framskridandet anförde han, att vi nu hafva ett brödrarike, hafven förenade, m. m. Slutligen förklarade Ridd. och Adeln såsom sin gemensamma tanka gillandet af Grefve Frölicks mening rörande 3 årsperioden emellan riksdaÖerNrne