Aftonbladet – 15 september 1834, sida 1

RESER RR rn RT TT oo m. fl. Allt detta var visserligen förvändt, men vittnade dock om ett visst oberoende i tänkesätter, h vartill icke ett spår fiones hos det af exbonapartister. bankierer och advokater bestående hofvet, Kamrarne och Orleanistiska b:rgerskapet; trers parti och isynnerhet dokirinärerve hafva väl sitt oberoende, men hela deras politiska tillvarelse stöder sig på kronan, med henne falla de. Så var icke förhållandet med äldre grenens rojalister, som vida bestämdare kunde sluta sig till oppositiores, utan att sätta sin tiilvarelse på spel. fea så snart doktrisärerne elr tiers parti vilja uppträda i afgjord opposition, för att förfäkta sia systemer, så gapar mot dem republikanismens öppnade svalg eller legitim isternes fientlighet; detta betingar deras ställniog, och gör att doktrinärerne och tiers parti blott förstulet och icke öppet bekämpa hvarandra, fastän de bestämdt äro ficrdtligt sinvade, och icke kunna tåla hvarandra. Doktrinärerne äro talangerne; tiers parti deremot representerar borgardömet af mindre bildning och anda; men båda äro dömda till en evig politisk ofruktsamhet, så länge Ludvig Filip följer ett personligt system, endast handlar i sin dynastis intresse, regerar ef:er egna åsigter, och håller både doktrinärerne och tiers parti i tygeln, doktrinärerne, som gerna ville g:uvdlägga en vetenskapl:g arvistokrati, tiers parti, som åter gerna såge att.en advokatkast kom till styret. Men Ludvig Filip vill hvarken hafva en vetenskaplig aristokrati eller en advokatkast, hvarken öfvermakt hos Pårskammaren eller Deputeradekammaren, utan hos sig sjelf; hen vill i Karrarne hafva endast en u:vidgad konselj, ett slags tygel för ait leda folkmassan, och hålla den i respekt, men alldeles icke någon på Engel!ska principer grundad regering. I detta afseende kaliar National den Fransyska representatif-författningen en lögn; han klappar händer, emedan, i hans tanka, denna lögn nalkas sitt slut; han inser ganska väl, ait hvarken doktrinärerne eller tiers parti herrska eller kunna herrska, ty deras politiska betyderhet är blott grundad i KoBRUDPAR BFIHKROEIcke nå egen botten; han menar råka i Konusgens händer, min blir ledsen vidspelet och uthvisslar borgaren, liksem man fordom uthvisilat adelsmannen. Derefter lärer men sig inse, att borgare ech adelsman äro utan fotfäste, om de icke stå på det lägre folkets grund, och låta stödja sig af ungdomen; MWVational kallar tillsansmans bönder, handtverkare och de unpga männen, icke för att, såsom Tribune, grunda ett klubbvälde, demagogi och jakobinism, utan för att sätta alla slags aristokratier en populär makt i händerne, som försäkrar dem om en oberoende ställning emot Kungadömet, dess finanser, armcer och förvaltning. På detta sätt tänker National att förbereda en strid mellan Konung och folk, och ait derigenom åstadkomma monarkiens fall. Men att detta må kunna lyckas, måste, efter hans tanka, spegelfåkteriet af Fransyska 1iepresentatif-regeringen, i hela dess nullitet, ligga klart för allas ögon, och justemilieu går med starka steg ett sådant mål till mötes. Gazette de France förer, såsom det låter, ett lika språk; hon går längre än Mational, hon angriper representatifstyrelsen i England; men här talar hon i vädret, ty Engelska statsförfattningen är 1 Siaa bufsudtendenser en modifikation af medeltidens. Gazette de France spelar också ur taskan med sin såkallade reform; hon menar icke, såsom National, ärligt med folket; hon vill idel indirekta valmän och valgrader, för att slutligen koneentrera makten i aristokratiens händer. Om hon med JVational synes fägna sig öfver, att Kamrarnes betydelse alt mer och mer öfvergår till nullitet, så har hon dervid något helt annat i sigte, och hoppas på denna väg icke en republik, utan en restauration. Men dessa äro drömmar å båda sidor. Såvida inga oförutsedda händelser inträffa, kan Ludvig Filips personliga system länge bibehålla sig, och Kamrarne råka i förfall, utan att hvarken republik eller restauration derigenem komma ett steg närmare. Ilvad som är säkert det är, att på detta system dock måste följa en reaktion i folkets intresse, af orsaker dem jag i ett följande bref ämnar utveckla. SI: TEEFGQTRÅA QETNTRR a I YST GT