DEL! CILURUCLD 2 ECILUNL COCIL TY UA Ibland det, som förekom under diskussionerne i detta plesum, anmärkes följande: S:ats-Utskottets utlå!ande N:o 225 om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan att, i händelse någon kungsgård , kunogsladugård eller annan till boställe icke anslagen kronolägenhet, skulie finnas af den beskaffenhet, att vertilig fördel för staten uppkomrmer genom försäljning till skatte at sådan egendom, Kovgi:. Maj:t måtte låta vederbörligen utreda förhållandet, och förslag i ämnet derefter till Rikets Stäaders pröfning öfverlemna, återremitterades. Arr Hessle, Hallgren, Helledaij, Helsingius och Olbers talade emot betärkandet, och trodde Ständerna mer belåtna med arrenden, som årligen inflyta, än med en köpeskilling, som användes för ögonblickets b-hof och försvinzver med detsamma. ir Holm och Rubin talade för bifall å betänkandet. S atens egendomar skötas iallmänhet säm1e än enskiltas, och Utskottet har berarat Rikets Stänvder rättigheten att pröfva, om det är förmånl:gt att sälja eller icke. I anledning af samma Utskoits utlåtande N:o.226, angående snmärkningar vid betänkandet N:s 117, ,örande afstiifning af Upsala Akademis skuld till Rissgäldskontoret, för ett e hållet lån till fullbordande af det nya bibliotetsliu.et i Upsala, hvilket betärkande Utskottet vidblifvit, sedan det blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifsllet, yttrade sig Hirr Holm, Hallgren och Rubin för bifall af Utskottets betävkande N:o 117 i de delar der de: afstyrkte afskrifningen, samt tillstyrkte anstånd med keapitalafbetalningarne, men för afslag å den föreslagna nedsättringen I räntan. Err Santesson och Brovallius talade för bifall å betänkandet, 1 likhet med hvad som skett hos Ridd. och Adeln samt Presteståndet; men de förra talarnes meuivg gjorde sig gällande, och blef Ståndets besiu. Vid samma Utskoits betänkande N:o 228 i anledning af erbållen återreniiss af betäniandet N:o 156 rörande motion, om iviösen för statens räkniag af godset E-olsund i Upsala län, upplystes att betänkandet N:o 156 blifvit af Ridd. och Adeln samt Bondeståndet, samt betänkandet N:o 228 af PresteStåndet bifaliet, kvarefter Hr Hessle yitrade, att, sedan betänkandet vore af trenne Stånd gilladt, han ej hede något emot att detsamma bifalla, men ville blott förklara sin glädje deröver att 19834 års Rikets Sänder hafva ett S:ats-Utskott, som förstår Kouvogl. förklaringen d. 14 Mej 1805, hvilket han trodde de fleste jurister ej kunna skryta utaf. Häruti förenade sig IHrr Rubin, ITelledaij m. fl. Åtskilliga Utskolts-betänkanden bitöllos utan diskussion. BorgareStändets Plenum den 1 September. Lag-Utskotets tillstyrkande uti Betänkandet N:o 208om aflitande af en underd. Skrifvelse till Kgl. Mej:t af ionehåll: att, då R. S: äro öfvertygade om nyttan och enzelägenheten deraf, att Förmyndarekamrar varda inrättade å deor:er, der sådant lämpligen ske kan, och att erinra2 härom utgår ifrån Kongl. Maj:t, Rikets Sänder i underd. anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, i den ordeizsg och på det sätt Kong!. Maj:t tjenlizast pröfvar , å de ta ämne fästa allmänhetens uppmärksamhet, samt, derest Förmyndare-bammare kunna tillvägabringas, på sådare grunder , som Konvgl. Maj:t godkänner, ät stalganderne derför , uppå vederbörandes underdåniga anmälan, meddela nådig stadfästelse, ogilladss af Ståndet. Her Rubin Ekerman och Hallgren talade emot Be änkande!, såsom ledande derhän, att den exa Statsmakten, Kongl. Mai:t, skulle få rättighet att stifta Lag utan den andras hörande; hvaremot Betänkandet försvarades af Hirr Holm, Rydin och Helledaij, hvilka reserverade sig emot Ståndets beslut i denna sak. Samma Utskotts Betänkande N:o 109, i anledning af anmärkningar vii Utskottets Betänkande N:o 70, öfver väckte motiorer om tillägg till 23 Kap. 1 . ÄrfdaBalken, afslogs, hvaremot Betänkandet N:o 70 gillades i hvad det rörde förslag derom, att Förmyndare-föro:dnande, som hädanefter utfärdas, bör inaefatta fullständig underiättelse om hvad Förmyndaren, evligt 23 Kap. I 4S. Arfda-Balken har att iakttaga. Hrr Hessle, Santesson , IWalleij rm. 1. reserverade sig emot afslaget å Betänkandet N:o 109. Lika:edes afslogs Lag-Utskottets Betänkande N:o 110, till följd af gjorde anmärkningar vid N:o 71, ; ullstyrkande d2 tysta förmånsiäiternes afskaffande.