Aftonbladet – 12 september 1834, sida 1

ET OCK HÖLL H Ben 12 Sept. Tyska posten ankom i går afton , och medförde underråttelser från Madrid af d. 25, samt från Paris af d. 31 Aug. Tidniogarne från London gå till och med d. 2, och d ifrån Hamburg till deo 5:e dennes. Fransyska Monitören meddelar underrättelser från krigsteatern i Spanien till och med d. 28:de i förra månaden. General Bodil bade dagarne förut på trenne kolonner icryck i Bastan-dalen , men fuonit dersamma redan utrymd af insurgenterne. Dan Carlos hade d. 26 om aftonen med trenne kompanier inträffat i Roncevaux, och Zumalacarregny stod i Euribi. Då Rodil icke fann några insurgenter i Bastan-dalez, vände han sig mot Roucevaux och understöddes i denna rörelse af trupper, som utryckte från Pampelonz. En mängd rykten voro för öfrigt, såsom vanligt, i omlopp på börsen i Paris, dels rörande träffoingar mel!an Drotinirgens: trupper och insurgenterna, dels om oroligheter i Madrid; men de förra tycktes vara mindre tillförlitliga, och de senaste underrättelserne från Madrid visa, ait allt som blifvit utspridt om upplopp der tådes, helt och hållet saknade grund. Regeringen bad? genom ett dekret förbjudit all införsel af vapen, ammunition oo. s. v. på Spanska området emeilan Cap Finisterre och Bidassca flodens mynring, cch låtit derom offieielt undserrätta alla friömmande ministrar och konsuler. Cortez finanskomitd har förkastat Torenos plan i afseecde på regleringen af Spanska statsskulden, och föreslagit att alla lån, som blifvit kontraherade med Cortez sanktion, skutle erkännas, icke blott till fulla kapitalbeloppet, utan äfven tillupplupee räntor. Deremot hadze komitdens majoritet afstyrkt allt erkännande af de lån, tom blifvit upptagna i Frankrike sedan 1823; men 3:ae af de 3 ledamöter, hvaraf komitena bestod, hade dock röstat för äfven dessa låns erkännande, i likhet med Carteziånen. I Paris troddes, att Spanska regeringen skulle gå in på komitd.ns förslag i afseende på de summor, Ferdinand litit upplåna efter Cortez? öfverändakasarde, Konung Ludvig Filips tillämnade resa till de sö-dra departementerne bar blifvit inställd, och i stället kommer H. M. att under loppet at Sept. besöka slotten Compicgne, Amboise och Fontainebleau. Sinnesstamniogen i södra Frankrike skail vara sådan, att autoriteterne i Marseille, Lyon och Bordeaux förklarat sig alldeles icke kunna gå i borgen för någon behaglig reception, i fall konungen visade sig der. Marskalk Gerard är sängliggande sjuk , och har ej på någon tid kunnat deltaga i konseljerne. Man har sedan Talleyrands återkomst till Paris bemärkt en synbar köld mellan honom och grefve Pozzo di Borgo, hvilka annars pläzade öfverhopa hvarandra med artigheter och vänskapsbetygelser. Pärskammarens kommission har åter försatt i frihet 62 personer, som varit arresterade för förment delaktighet i Apriloroligheterne. Ännu sitta 420 i fängelse af de 1,500, som från början varit arresterade. Hertigen af Orleans har vid en middag i lägret vid Compitgne öppet yttrat, att det vore bäst göra slut på denna löjliga process genomiåen allmän amnesti. Ar Persil har hos Konungen bittert beklagat sig öfver detta yttrande, men siges hafva tätt till svar, att H. M. ej heller såg någon annan atväg än en amnesti, men fruktade att folket -kulle säga att den gafs, emedan man icke var i stånd att spana opp några brottsliga. Från Portugal hade den vigtiga underrättelsen tran ill fandan att Carter enhålliot valt