Aftonbladet – 10 september 1834, sida 3

Om sendragen äro allt för häftiga, är ctt varmt, helst salt bad af stor nytta. Till 50 kannor vatten erfordras då vid pass 7 å 8 marker salt ; och kan bad omöjligen erhållas, så gnidas outtröttligen och af flere på en gång de af krampen angripna delarne med varma yllelappar. Den sjuke må tillåtas dricka små portioner kallt vatten, så ofta han önskar, och varnas på det högsta från ombyten af stundom ljumma, stundom kalla drycker, utan bör man förblifva vid det val man en gång gjort. Alla uttömningar måste med hast bortföras i någon djup grop, och för hvarje gång öfvertäckas med jord eller halmboss. Rummets värme bör den kallare årstiden underhållas med god eldning, men luften bör icke dess mindre hållas frisk genom försigtigt öppnande af något fönster, så att den sjuke icke blifver utsatt för drag. Under tillfriskninogen, och minst en vecka måste den sinke iakttaga utomordentlig försigtghet, för att afvärja ett dödande återfall. Framför allt måste den sjuke högst varsamt stilla den ofta ovanligt starka hungern och törsten; då gifvas små portioner svag höns eller annan svag köttsoppa med en skorpa, eller i vatten uppmjuknadt och rostadt knäckebröd, hafresoppa med litet vin försatt, vatten och vin med en äggegula, väl kokad mijölgrvöt med svagt vindopp eller med utspädd kokt mjölk. Allt som krafterna småningom återkomma, ökas varsamt födan till styrka och mängd; och slutligen bör en ur Koleran tiillfrisknad håila sig varmt klädd och bära flarell eller ylle närmast kroppen, åtminstone en yllegördel en lång ud. Sist erinras, att ofvannämda läkemedel, som böra ägas i beredskap i hvarje hushåll, gifvas i full dosis för fullväxta ifrån 15 år, 2 Gosis emellan 10 och 15 år, half dosis mellan 5 och 16 år, 3 mellan I och 3 år och för barn under ett är. Upsala d. 26 Aug. 1934. P. v. Afzelius. Henr. IV. Bomansson. I. Hwasser. G. C. Schulz. C. II Bergstrand. PP. J. Liedbeck. i