Aftonbladet – 9 september 1834, sida 1

2 den 23 Aug. EXTRA ANSLAGET TILL FÖRSVARSVERKET m. m. Vid föredragning af Stas-Utskottets Belänkande i denna fråga anmärkte Hr Mallins att han, utan att vilja utlåta sig öfver de skäl Uiskott-t kunnat hafva, att först afgöra hvarifrån medlen skola tagas, och sed.n om något skulle beviljas, ansåg Utskottet hafva bort förfara i motsatt ordning, och åberopade i öfrigt Herrar Perrds och Weaerns reservationer. Hr Ekerman upplyste då, att Utskottet verkligen först afgjout huruvida något skulle beviljas eller icke, och sedan hvarifrån medlen borde tagas; att han tillhört den majoritet, som ansett att anslag borde beviljas, samt att han icke trott sig kunna på enskilt ansvar taga alt neka allt hvad Konvogl. Maj:t begärt. Talaren visste väl ej, i hvad mån debegirda anslagen äro nödvändiga eller icke ; men trodde att rezeringen ej skulle begärt dem, om de ej vo:o af beholvet påkallade. Vidare hade Talaren trott, att man ej borde beträda den förderfliga lånebanvan, utan föreställde Sig, att Bervillnings-Utskotet skulle finna medel till desse anslag utan att öka bevillningen , hvilket dock afven vore bättre än att låna. Herrar Santesson och Hemberg m. fl. talade för låns uppagande tiil detta ändamål, emedan våra efterkommande, då de skörda fördelen häraf, äfven kunna dertill bidraga. Emot line-ystemet talade Hevrar Holm, Rydin wm. fA. Hr Petreg trodde att Talmannen borde, vid föredragningen af detta Bär kande, följa samma ordning som Utskotiet iakttagit, cch begärde derföre proposition, först huruvida något borde beviljas, och sedan hvarifrån det beviljade bör tagas. Detta bestred: af flere talare. Hr Talmirnven framställde till Ståndet den frågar: cm Ståndet nu ville afgöra riocipfrågan? hvartill Ståndet gaf jakarde svar, och blef sedan ;, på Talma-nens proposition , Utskottets tillstyrkande, att för hvad, som under benämpning af extra statsanslag sf Rikets Ständer beviljas, full tillgång med 1-5:del årligen må anvisas alt af bevillningsraedel utgå , bifallit. Derefter gillades Utskottets afstyrkande af anslag uti: 1:sta och 2:dra punkten, till Reservbatterier och Kaspjeser. I afseende å Utskottets afstyrkande i tredje punkten af anslag till inköp af 15,000 gevär, yttrade Hr Leffler att han väl ansåg ett sådant anslag nödvändigt ; men: att han ej ville yrka detsamma , Sedan Ståndet afgjort, att desse ansl:g böra af bevillningen utgå, och han fruktade att denna blef. nog svår ändå för folket a!t utgöra. Hr Bådth yrkade anslagets beviljande. Hr Petre vtitrade sin tillfredsställelse deröfver, att Hr Leffler afstått ifrån att tillstyrka detta anslag I afseende på försvarsverket röjer fig på det högsta deu brist på euhet och klarhet i vår styrelse, hvaröfver vi höra dagliga grundade klagomål. I våra förråder finnas omkrng go,000 gevär, och likväl fordrar man nya anslag till anskaffande af ge är. Vår gevärsfabrikation står på en ganska låg stån lpunkt. Carl Gustafs Stads gevärsfaktori, som borde vara det förnämsta, står vida efter Husqsarns. — Det har här visat sig att 1 industiielt afstende det är omöjligt alt stridt ercot folkiynnet. Föres!og anläggande af ett gevärsfaktori i Dalarne, der allmogen redan örfärdigar åtskilliga jernredskap af utmärkt godhet. Herrar FVedberg och Holm talade i samma syfie. Deana punkt bifölls, äfvensom fjerde punkten, deruti Utskottet afstyrkt det begärda avslaget 139,000 Ridr till utedningsförråden. Vid femte punkten, bvaruti Utskottet tillstvikt tillsammans 250,000 R:dr för fästningsarbetcnas fortgång vid Karlsb rg, yttrade sig Ur Halling nöd2as afsla de 520,000 R:dr Utshit tillstyrkt under hemnära